Det finns många fördelar med att resa och att vi har öppna gränser mellan länder. Utbytet av erfarenheter är ofta stort och inte sällan mycket betydelsefullt. Det är också ett bra sätt att få syn på mer eller mindre dolda normer, maktuttryck och uttryck för tolningsföreträde.
Som till exempel idag. Vi besökte en skola i Torshavn som erbjuder Färöarnas enda internationella utbildning på universitetsnivå. En masterutbildning i West nordic studies. Ett samarbete mellan andra universitet i området Västnorden (Island, Grönland, Färöarna och Västnorge). Utbildningen ges parallellt på samtliga universitet som erbjuder kursen och inkluderar också ett utbytesprogram mellan universiteten. På så sätt vill man öppna upp och bredda studenternas möjligheter. Det låter helt enklet som ett mycket intressant program om man vill fördjupa sig i stats- och ekonomivetenskaperna. I år läste 12 studenter programmet med universitetet på Färöarna som hemma viste. Dessa 12 kommer från en rad olika länder som till exempel Finland, Island, Färöarna men också El Salvador, Nigeria och Gahna.
Frågan kom som ett brev på posten brukade göra.
”Kan ni förklara varför de från Nigeria och Gahna är intresserad av att läsa om Norden på Färöarna?” Frågan kan tyckas oskyldig till en början men är irriterande kortsynt. Den visar att frågeställarna bara kan utgå ifrån sin världsbild där Färöarna, om än perifert eftersom frågeställaren inte kom från ett annat Nordiskt land, räknas som utgångspunkt, centralt beläget, hemma kort och gott. Ur detta perspektiv är det svårt att se varför någon från en annat land än mindre en annan kontinent skulle vara intresserad av att läsa där. Det låter kanske konstigt.
Men verkligen – det är inte konstigt.
Det är i alla fall inte ett dugg mer konstigt än alla studenter som läser afrika- eller asienstudier på universitet i Sverige. Eller som åker till Japan, Mexico eller Brasilien för en utbytestermin. Frågan andas en oföreståelse att av centrum och perferi. Vi kan ibland tala om exotiska platser, platser som är mycket annorlunda än våra. Det är också lätt att fastna i det – annorlunda. Det är också lätt att fastna i tanken att detta exotiska bara skulle kunna ses från ett perspektiv – vårt. Så enkelt är det så klart inte, det är en kvarleva med sin höjdpunkt under kollonialtiden, vi borde vara bortom det nu.
Så svaret på frågan är enkel, av samma anledning som studenter, unga och gamla i alla delar av världen fachineras av att resa eller studera på annan ort eller i annat land. För att de vill upptäcka något nytt, för att de hittat något som fachinerar dem, för att de vill lära sig mer och få en djupare förståelse om något annat än det som är deras centrum. För alla är samhällena och hur vi väljer att styra dem självklara, det kan vara det för oss som bor här. Vi blir hemmablinda och funderar vad det kan finnas att lära – massor så klart! Precis som vi har mycket att lära av andra länder, både nära och långt bort.
En stor fördel med resandet, med de låga gränserna och de internationella sammarbetena är att det för oss närmare varandra. Därför borde det inte vara konstigt att andra åker från sina centrum ut till det perifera Norden, lika liten som det inte är konstigt att vi av olika anledningar åker till andra delar av världen. Norden är inte allas centrum. Det är vårt centrum men det är en helt annan sak.
Elin Segerlind 