Sedan påskhelgen har det startat flera skogsbränder [1] runt om i Sverige. Med minnet färskt från sommarens bränder så är det med stor oro jag läser om dem. Det börjar alltså redan nu – torkan som leder till ökad brandrisk och i slutänden även fler bränder.
Den ökade temperaturen är en orsak till att vi ser allt fler bränder. Med en ökad temperaturhöjning får vi torrare marker som i sin tur leder till ökad brandrisk. SMHI talar om mellan 2 till 6 veckors ökad torrperiod en lång period som utan regn eller med lite nederbörd kan få stora konsekvenser.
Årsmedeltemperaturen i Sverige ökar snabbare än i flera andra länder enligt SMHI. [2] Den svenska medeltemperaturen under perioden 1991 till 2018 var 1,7 grader högre än medeltemperaturen under så kallad förindustriell tid. Globalt var motsvarande ökning 0,73 grader. Sedan tidigare vet vi att temperaturökningen hela tiden är snabbare i den arktiska regionen där förväntar man sig en temperatur ökning på upp mot 5 grader, oavsett om vi når Parisavtalet eller inte. [3] Allt tyder på att skogsbränderna kommer bli fler, i Kanada har de fördubblats sedan 1970 och allt talar för samma utveckling även i Sverige. [4]
För att minska risken för skogsbränder så behöver vi nå våra klimatmål. Vi behöver också arbeta upp en stabil beredskap för att hantera de skogsbränder som uppstår. MSB säger att de står bättre rustade i år men hur uthålligt kommer arbetet kunna hålla på om det som i år börjar i april och kanske inte slutar förrän i augusti. Det vet vi inte än men jag hoppas regeringen står beredd att vidta åtgärder.
Skogsbolagen måste arbeta förebyggande
Det finns också annat vi kan göra för att minska skogsbränderna. Förutom allmänt hyfs som att inte elda eller grilla i skog och mark kan vi också se över våra skogsbruksmetoder. Efter sommarens bränder sa flera forskare att skogsägarnas ensidiga plantering av barrskog var en bidragande orsak till skogsbränderna. [5] Forskarna menar att monokulturen i en granskog på flera hundratals hektar gör det lätt för elden att sprida sig snabbt och långa sträckor och att skogsägare borde prioritera naturliga brandhinder och plantera in mer lövträd. Risken att en barrskog ska brinna ner är hela 24 gånger högre än att en lövskog ska göra det. Det beror på att det generellt är fuktigare i en lövskog.
Mike Flannigan, professor vid University of Alberta, är en av Kanadas främsta skogsbrandforskare och han menar att den typen av skogsbränder vi sett i Sverige i torra barrskogar, där det också ofta brinner i trädens kronor, är otroligt svåra att släcka med vatten och att vattenattacker med helikopter i stort sett är meningslösa. Han ville istället se ett förebyggande brandarbete med anlagda våtmarker och mer lövskog särskilt i närheten av bebyggelse. [6]
Kostnaderna för att hantera skogsbränderna ökar och kommer fortsätta göra det. Att förebygga är rimligare och kommer dessutom med fler miljöfördelar som ökad biologisk mångfald. I en debattartikel efter sommarens bränder skrev Greenpeace att ”Friska sammanhängande skogar med olika trädarter i flera åldrar, samt en mångfald av växter och djur, innebär ett skogslandskap som är mer resistent mot torka och klimatförändringar. ” [7] Vi behöver en skogsförvaltning som är med och tar ansvar och minimerar riskerna för skogsbränderna och anpassar både plantering och avverkningen därefter.
Elin Segerlind 