Dags för en omfördelning mellan stad och land.

Det blev två fina dagar i Jämtland. Mycket tal om mat, om fisk och livet på den jämtländska landsbygden. Det är alltid spännande att tala om förutsättningarna för landsbygden och när man gör det inser man snart att situationen ser väldigt olika ut i olika delar av landet.

Det urbana tolkningsföreträdet finns alltid med men det är inte nog med att landsbygden ska stå i kontrast mot staden, vi drar också alla landsbygdsområden över en kant och ser dem som en homogen massa, att det finns en ensam lösning för alla områden i hela landet. Men som en klok kvinna jag mötte sa, vi har inte en stadspolitik därför kan vi inte heller ha en landsbygdspolitik – vad vi behöver är en samhällspolitik.

Fördelningen mellan stad och land, norr och söder, rik och fattig – alla dessa skevheter hänger samman. Ett jämlikt samhälle bygger på fördelning av tillgångar mellan de som har och de som behöver. Det är rent uppenbart att den fördelningen inte fungerar i Sverige idag.

Tar vi Jämtland som exempel bidrar de stort till det gemensamma, till oss alla. Det handlar om skogs råvara, det handlar om vattenkraft och det handlar om exploatering av mark för att nämna något. I gengäld får de inte tillbaka ens en liten del av det som de bidrar med. Vinsten från vattenkraften åter investeras inte i det jämtländska samhället och istället lägger skolor ner, byar startar egna kooperativa vårdcentraler för att ha tillgång till nära vård och de statliga vägarna är så eftersatta att de ibland är omöjliga för blåljuspersonalen att köra på.

Det handlar inte om att allt ska gå tillbaka, en fördelning av samhällsresurserna fungerar inte så. Det handlar om att de samhällsresurser vi har i dag fördelas ojämlikt. Vi säger också gärna saker som att hela Sverige ska leva. Men vad betyder det om vi inte är villiga att satsa på landsbygden, på att bygga där, låta samhällsservicen kosta och vara just en del av ett välfärdsbygge snarare än en del av en vinstdrivande maskin.

Istället för att låta hela Sverige leva så har politiken tagit beslut om slopad Värnskatt en skatt som tydligt gynnar människor som i storstadsregionerna och i synnerhet rika män i innerstäderna. Detta samtidigt som landsbygden skriker efter investeringar för att kunna skapa arbeten, bibehålla samhällsservice och underhålla det som finns kvar av skola, vård och omsorg.

Den skeva fördelningen mellan stad och land står även fastighetensskatten och införandet av Rot- och Rut för. Alla de gynnar städerna framför landsbygden. Privatiseringarna har även de bidragit med en ökad frånvaro av samhällsservice, apoteken, bilprovningen, vårdcentralerna – alla lämnar de områden där lönsamheten inte räcker till för att driva verksamhet. På samma sätt ser vi att mobilnätet inte byggs ut eftersom lönsamheten på många platser är alldeles för låg för att motivera för företagen att göra det.

Så varför fortsätter vi den här galenskapen som vi ser helt uppenbart inte fungerar? För att vi är förblindade av marknadsideologin och kapitalismens tankemönster. Vi kan inte se bortom vinsterna och det inbillade ekonomiska friheten som ska komma av privatiseringens välsignelse. Men det är en bluff, alltsammans. Det är bara ett väldigt litet fåtal om vinner på den politik som förs idag och så få att de flesta som är för den här politiken inte ens själva gynnas av den.

Det finns många saker som Vänsterpartiet konkret vill göra för att omfördela från stad till land, här är några av dem:

Återinföra värnskatten- varför ska vi satsa pengar på en liten klick redan rika?