Inte aktuellt med flyttad trålgräns för regeringen

Trålgränsen har varit uppe för diskussion i samband med debatten om Industrifisket i Östersjön. Så passade på att ställa en formell fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson om regeringen avser att verka för att flytta ut den svenska trålgränsen och därmed stärka det lokala fisket? Här är hennes svar:


Elin Segerlind har frågat mig om jag avser att verka för att flytta ut den svenska trålgränsen och därmed stärka det lokala fisket.

Jag och regeringen delar Elin Segerlinds oro för det kustnära fisket överlevnad och för rubbningen av balansen i ekosystemen i Östersjön. Regeringens övergripande inställning är att arbeta för ett hållbart fiske och för mer hållbara fiskemetoder och redskap.

Fiskemöjligheterna för sill i centrala Östersjön fastställdes liksom föregående år på långsiktigt hållbara nivåer, grundat på Internationella havsforskningsrådet (ICES) vetenskapliga råd och i enlighet med målet om maximal hållbar avkastning. Beståndssituationen för den s.k. centrala sillen bedöms enligt ICES vara god och jag verkade för att fiskemöjligheterna skulle fastställas på hållbara nivåer, vilket uppnåddes ifråga om sillen eller strömmingen vid det ministerrådsmöte som dessa kvoter förhandlades.

Det är Havs- och vattenmyndigheten som har förvaltningsansvaret för de svenska fiskemöjligheterna och får meddela föreskrifter för fiskevården och fiskets bedrivande som förbjuder eller begränsar användningen av fiskefartyg, fiskemetoder eller fiskeredskap. Det är också Havs- och vattenmyndigheten som har uppdraget att fördela de svenska kvoterna, inklusive för den sill eller strömming som finns i Stockholms län vatten. Myndigheten har i beslutet 2019 om att förnya de överförbara fiskerättigheterna för det pelagiska fisket höjt kustkvoterna för sill och skarpsill med avsikten att skapa flexibilitet, förutsättningar för en fortsatt utveckling av kustnära småskaliga fisket samt möjligheter till nyetablering. Jag följer utvecklingen av det svenska yrkesfisket, särskilt det småskaliga och kustnära fisket. Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att inom ramen för sitt arbete med ett hållbart nyttjande och en hållbar förvaltning av fiskresurserna redovisa hur myndigheten beaktat blå näringars, inklusive fiskerinäringens och vattenbrukets, förutsättningar och vilka effekter myndighetens arbete och förvaltningsbeslut har haft på fiskerinäringens utveckling.

Enligt artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (1380/2013) av den 11 december 2019 om den gemensamma fiskeripolitiken får en medlemsstat vidta icke-diskriminerande åtgärder för bevarande och förvaltning av fiskbestånden och för att bibehålla eller förbättra bevarandestatusen för de marina ekosystemen inom en gräns på tolv nautiska mil från dess baslinje. Detta förutsätter att det finns tillräckliga vetenskapliga underlag som visar att det finns orsakssamband för att vidta åtgärder för bevarande och förvaltning av fiskbestånden. Östersjön har inte god miljöstatus och därför vidtas flera olika åtgärder för att förbättra havsmiljön och regeringen har stärkt havsmiljöarbetet med mer än 200 miljoner kronor i syfte att främst minska övergödningen och att på sikt kunna återhämta bestånden av rovfisk.

Detta är en prioriterad fråga för mig och regeringen och jag följer arbetet med att förbättra miljösituationen och fiskbestånden i Östersjön.
Stockholm den 27 maj 2020

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.