Handeln med produkter från Brasilien som bidrar till skövling av regnskog borde Sverige och EU borde inte vara med och bidra till en skövling som påverkar klimatkrisen, lokal befolkningens möjlighet till bra liv och som bidrar till smittspridning. Det är en praktisk fråga men också en moralisk och därför skrev jag en skriftlig fråga till regeringen om hur de ser på saken och fick ett svar från Anna Hallberg, utrikeshandelsminister, som redovisas nedan.
Regeringen ser med stor oro på den ökande avverkningen i Amazonas. Vi förväntar oss att Brasilien tar ansvar för sin regnskog och med kraft verkar för att stoppa den illegala avverkningen. Brasilien har en unik naturresurs i Amazonas regnskog, men också ett ansvar att skydda den.
Sverige är engagerat både inom utvecklingssamarbetet och genom olika politiska initiativ för att skydda och bevara världens regnskogar och andra unika skogsområden. Inom utvecklingssamarbetet arbetar Sverige på bred front med miljö-och klimatfrågor. Genom Utrikesdepartementet ges stora svenska bidrag tex. till Gröna klimatfonden (GCF) och Globala miljöfonden (GEF) och Sverige deltar aktivt i båda fondernas styrelsearbete. Den globala miljöfonden har finansierat över 380 skogsprojekt sedan starten.
Genom Sidas globala program ger Sverige stöd till fyra organisationer som bl.a. verkar för en hållbar skötsel och förvaltning av skog – FN:s miljöprogram (Unep), International Union for the Conservation of Nature (IUCN, Rights and Resources Initiative och The Tenure Facility. Den senare arbetar för att öka erkännandet av ursprungsfolks och lokalsamhällens mark- och naturresursrättigheter i utvecklingsländer. Skog och mark är särskilda fokusområden.
Sverige verkar för en hållbar, fri och rättvis handel. Det betyder bl.a. att vi driver på inom EU för att handelspolitiken ska används som ett verktyg för en hållbar utveckling i världen. Inom ramen för förhandlingarna om Mercosuravtalet har regeringen verkat för att hållbarhetskapitlet ska ge en god plattform att påverka Mercosurländernas klimat- och miljöpolitik.
I hållbarhetskapitlet finns bland annat en särskild bestämmelse om handel och hållbart skogsbruk. Bestämmelsen främjar samarbete mellan parterna när det gäller bevarande, skydd och förvaltning av skog, samt handel och konsumtion av timmer och timmerprodukter med hållbart ursprung. Parterna åtar sig även att bekämpa olaglig skogsavverkning, samt handel som är kopplad till detta.
I avtalet begränsas importen av nötkött till EU genom tullkvoter. Kvoten för nötkött (99 000 ton) motsvarar 1,25 % av EU:s produktion av nötkött. EU:s import av nötkött från Brasilien utgör endast 1,4 procent av Brasiliens totala produktion. I avtalet finns även åtaganden om att samarbeta kring stärkt djurvälfärd samt om försiktig och ansvarsfull användning av antibiotika i djurproduktion för att motverka antimikrobiell resistens (AMR). EU:s importförbud mot kött som producerats med hormoner och tillväxtbefrämjare gäller även för import från Mercosur. Det är bra och viktigt. Ett handelsembargo mot brasilianskt nötkött eller andra varor är inte aktuellt. Genom arbetet med Mercosuravtalet får en vi chans att ställa krav och påverka.
Att motsätta sig Mercosuravtalet innebär att låta handeln fortsätta enligt de regler som gäller i dag. Med det sagt så var ett av EU:s krav för att gå vidare med Mercosuravtalet att alla parter förbinder sig att respektera och effektivt genomföra Parisavtalet. Brasilien har ratificerat Parisavtalet och har därmed tagit på sig att minska sina klimatutsläpp, förhindra illegal skogsavverkning och återbeskoga Amazonas. Man har inom ramen för Parisavtalet t.ex. åtagit sig att återplantera tolv miljoner hektar skog och motverka illegal skogsavverkning. Ratificeringsprocessen ger en möjlighet att ha en dialog med Brasilien för att de ska leva upp till sina åtaganden i bland annat Parisavtalet. Ett ratificerat avtal innebär möjligheter att påverka genom hållbarhetskapitlet.
Just nu går utvecklingen åt fel håll och skövlingen rapporteras öka. Det är allvarligt Om Brasilien inte tar dessa åtaganden på allvar kommer det att få effekter för ratificeringen av avtalet. Regeringen hoppas därför att Brasilien agerar med kraft för att vända denna negativa utveckling för miljö och klimatet, och så att vi också kan få ett avtal på plats.
Elin Segerlind 