Oro och kritik över nya lagförslag och regler för hästhållning har cirkulerat och fångades för ett par dagar sedan också upp av Aftonbladet som inte heller tyckts ha läst ens inledningen på utredningen innan de ger plats för kritiken. På Jordbruksaktuellt finns däremot en mer balanserad artikel om vad det hela handlar om.
Vad det hela handlar om är ilska över påstådda förslag om hagars storlek, hur många hästar man får hålla per hektar, hur mycket yta som ska vara täckt av gräs, hur länge en mark får användas som just hage innan det roteras osv. Men det finns inte några sådana förslag och därför heller inget att uppröras över. Däremot ett ytterligare exempel på hur viktigt det är att läsa vad som faktiskt står.
Vad det hela handlar om är något så fantastiskt som utredningen Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. Minskad övergödning är ett av Sveriges Hållbarhetsmål för 2020 och därför centralt i klimat -och miljöarbetet. I den utredning konstaterar man att hästhållning tillsammans med jordbruket och flera andra saker är viktiga parametrar för att komma tillrätta med övergödningen. I utredningen redogör de för en problembild kring hästhållning och hantering av gödsel samt en beskrivning av det regelverk som finns kring hanteringen idag. Sedan konstaterar utredningen följande:
”Utredningen föreslår att regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet ta fram underlag till nya bestämmelser om miljöhänsyn för hästhållare. Utredningen lämnar inga författningsförslag eftersom frågan om det närmare innehållet i de nya bestämmelserna behöver utredas ytterligare. Utredningen bifogar underlag till nya bestämmelser i bilaga 4.”
Så inga konkreta förslag alltså. Men det är i den här bilaga 4 som kritiken hämtas ifrån, ett underlag som Jordbruksverket kan använda sig av OM det ens kommer till det att de i tur får uppdraget att ta fram nya författningsförslag. I bilaga 4 finns en lista på saker som BÖR (men inte ska) finnas med i en framtida lagstiftning där ibland:
- För att minska näringsläckage från hästhållning bör så mycket som möjligt av hästgödseln samlas in (och hanteras på ett säkert sätt), varför även hagar bör mockas regelbundet.
- Mark bör inte användas som hästhage i mer än 10 år eftersom ackumulationen av näringsämnen då blir för stor, men även här har markförhållanden och belastning betydelse.
- För att minimera näringsläckage från hagar rekommenderas att hästtätheten i hagar inte bör överstiga 2–3 hästar per hektar, och att hagar ska ha minst 80 % intakt växttäcke, 10 % kan ha ett förtunnat växttäcke, men inte mer än 10 % bör vara söndertrampat. För att kunna fastställa kvantitativa riktlinjer behöver effekten av hästtäthet och grad av upptramp för olika markförhållanden, på näringsläckage undersökas mer.
Lägg här särskilt märke till orden BÖR och meningen UNDERSÖKAS MERA.
Punkterna i bilaga 4 är framtagna utifrån det kunskaps underlag som utredarna har till sitt förfogande. De är inte konkreta förslag utan aspekter som de menar att Jordbruksverket i ett framtida arbete bör ta i beaktande. Kanske kommer de att ta några av punkterna rakt av, det finns flera bra idéer att hämta i listan medan annat kan komma att behöva anpassas efter en verklighet som inte bara förhåller sig till att minimera övergödningen.
Till Sveriges Radio säger Linda Kunblad, en av utredarna:
– Jag tror det varierar mellan olika platser. På en del områden är nog deras miljöpåverkan ganska stor, medan i andra är helt obetydlig, så det är väldigt viktigt kunna göra en platsspecifik bedömning av hästars miljöpåverkan. Jag tror det är jätteviktigt göra det här i dialog med hästägarna så man finner bra lösningar som blir hållbara på sikt.
Med det sagt så är övergödning ett allvarligt problem och flera åtgärder kommer behöva göras i förhållande till hästhållningen och dess påverkan. Vad det kommer att bli mer exakt återstår att se. För egen del ser jag ett behov av att reglera hanteringen av stallgödsel från hästgårdar, det görs i liten utsträckning idag eftersom hästgårdar faller utanför regelverket för jordbruk. Utredningen lyfter också behov av ett hästregister och en kunskap om var hästar finns, det känns självklart för att kunna vidta bra åtgärder för att minska övergödningen. Det kommer finnas anledning att återkomma till frågan.
Elin Segerlind 