Regeringen inte intresserade av att begränsa kalhyggena

Tidigare frågade jag landsbygdsministern om regeringen kommer ta initiativ för att genom lagstiftning begränsa den maximala arealen för kalhyggen även utanför den fjällnära skogen. Idag finns endast en begränsning på hur stora kalhyfen får vara i den fjällnära skogen, i övrig skog finns ingen laglig begränsning för hur stora dessa får vara. Detta trotts att fragmentering av livsmiljöer för många skogsarter är ett känt problem och att mycket stora kalhyggen även påverkar rennäring och sociala värden.

Så här svarade Landsbygdsminister Jennie Nilsson på min fråga:

Jag vill inleda med att säga att det är min och regeringens tydliga ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar samt att miljöhänsynen i skogsbruket ska öka. Skogspolitiken bygger på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Det är möjligt och önskvärt att utveckla bägge dessa delar.

I den växande cirkulära bioekonomin behöver ett långsiktigt hållbart uttag av skogsråvara säkras samtidigt som också biologisk mångfald och sociala värden säkerställs. Skogsbruket har en stor påverkan på det svenska landskapet. Hittillsvarande åtgärder har inte varit tillräckliga för att nå Levande skogar och andra berörda miljömål.

Skogsvårdslagstiftningen innehåller bestämmelser om hyggens storlek såväl i som utanför den fjällnära skogen. I den fjällnära skogen gäller att avverkning på en sammanlagd yta som är större än 20 hektar inom samma brukningsenhet får göras endast om det finns särskilda skäl för det. På övrig produktiv skogsmark gäller, enligt Skogsstyrelsens föreskrifter, att hyggens storlek och utläggning ska anpassas till natur- och kulturmiljön samt att en begränsning av hyggenas storlek ska eftersträvas.

Vidare framgår av Skogsstyrelsens allmänna råd till föreskrifterna att anpassningen av ett hygges storlek och utläggning bör ske bland annat med hänsyn till omgivande skog, markegenskaper, hydrologi, terrängförhållanden och rekreationsvärden. Nära tätorter och i skärgårdar är det särskilt angeläget att hyggesstorleken begränsas.

Inriktningen för den svenska skogspolitiken som vilar på de två riksdagsbundna jämställda målen om produktion och miljö, de äganderättsliga principerna samt principen om frihet under ansvar ligger fast. Frihet under ansvar innebär att den enskildes äganderätt till sin skog ska värnas samtidigt som skogsägaren har en betydelsefull del i det gemensamma ansvaret att förvalta skogsresursens alla nyttigheter på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.


Så ett långt svar för att helt enkelt säga nej. Hon hänvisar till de regelverk som redan finns och Skogsstyrelsens allmänna råd till föreskrifter att anpassningen av ett hygges storlek och utläggning bör ske bland annat med hänsyn till omgivande skog osv. Många menar ändå att den hänsynen inte tas.

När hon hänvisar till de jämställda målen mellan produktion och miljö, blir man ju ändå lite fundersam – hur tänker hon sig att den balansen ser ut idag? Vi når inte upp till våra mål om andel skyddad skog, 2000 skogslevande arter är idag rödlistade och skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas. På vilket sätt jämställs miljön med produktionen idag?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.