Regeringen fortsatt ovillig att flytta trålgränsen

Läget för strömmingen är akut. Det är inte något nytt; det är information vi har fått till oss under lång tid. År 1974 lekte runt 2 miljoner ton strömming i Östersjön. År 2021 var motsvarande siffra 0,5 ton. Med anledning av detta och Sportfiskarnas kampanj #räddaströmmingen så skrev jag en skriftlig fråga till ministern om de är beredda att rädda Östersjön genom att bland annat flytta ut trålgränsen.

Kustfiskare, forskare, miljöorganisationer – det har varit många som under de senaste åren uppmärksammat den sorgliga utvecklingen för strömmingen. Med vetskap om hur det gick för torsken, där till slut ett akut fiskestopp fick sättas in, skulle jag hoppas att Sverige och EU lärt sig sin läxa. Så tycks inte alls vara fallet.

Problemet är komplext. Dels vilar det på kunskapsunderlaget som tas fram för det rådande kvotsystemet där Östersjöcentrum bland annat pekar på riskerna med att fiskeförvaltningen utgår från principen att strömmingsbeståndet ses som ett homogent bestånd i stället för flera delbestånd. Vänsterpartiet har tidigare lyft att regeringen behöver inhämta ett bredare kunskapsunderlag från Internationella havsforskningsrådet ICES i samband med kvotförhandlingarna och arbeta för att EU ska göra detsamma. I motionen Hållbart och rättvist fiske föreslår vi en rad åtgärder för att stärka strömmingsbestånden.

En viktig aspekt är trålgränsen. Flertalet aktörer vill se att den flyttas ut till 12 nautiska mil från baslinjen. Tanken är att trålgränsen ska ge fredade områden för lek och uppväxt men också skydda känsliga bottnar. En flytt av trålgränsen skulle stärka de kustnära områdena och ge en bredare skyddszon. Samtidigt som samtalet om trålgränsen i det mesta handlar om att flytta ut denna ger Havs- och vattenmyndigheten tillstånd för fiske även inom dagens trålgräns, även för fiskefartyg på över 24 meter.

Forskningen är tydlig. Situationen för strömmingen, motorn i Östersjöns ekosystem, är starkt hotad. I detta läge är det försiktighetsprincipen som gäller i de fall osäkerhet råder. Vi behöver göra allt vi kan för att säkerställa ett livskraftigt bestånd av strömming i Östersjön för flera generationer framöver.

Landsbygdsministern svarar

Inledningsvis vill jag säga att jag och regeringen delar Elin Segerlinds bild av att frågorna avseende bestånden av strömming i Östersjön är komplexa och att havsmiljön i Östersjön inte är bra. Regeringens övergripande inställning är att arbeta för ett hållbart fiske och för mer hållbara fiskemetoder och redskap samtidigt som vi genomför åtgärder för att förbättra havsmiljön.

Regeringen delar också synen på att det finns ett behov av att inhämta ett bredare kunskapsunderlag kring frågan om problemen för sillbestånden i Östersjön och har därför uppdragit till Havs- och vattenmyndigheten att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas för att skydda kustlekande bestånd av sill i norra Egentliga Östersjön. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2022.