Att män står för en större klimatpåverkan än kvinnor är känt sedan tidigare. Det bottnar sig till stor del i dyrare levnadsvanor men utifrån det också då i faktumet att män generellt har högre inkomst än kvinnor, därav mer pengar att spendera på saker som skadar klimatet och miljön. Det är därför som klimatomställningen också kräver rättvisereformer, både mellan män och kvinnor som mellan olika samhällsklasser.
I en ny studie som presenterades i veckan framkom det att mäns konsumtion orsakar 16% mer utsläpp än kvinnors konsumtion, trots att summan som spenderas överlag är relativt likvärdig. Den stora skillnaden låg i att män konsumerade en stor andel bränslen till bilar.
Studien som jämför män och kvinnor som lever ensamma kom fram till att det är utgifter för mat och för semester som orsakar störst utsläpp bland både män och kvinnor. Studien visade också att våra konsumtionsmönster är fortsatt stereotypiska – medan kvinnor överlag spenderade mer på saker till hemmet, hälsa och kläder så spenderade männen mer pengar på bensin, att äta ute, alkohol och tobak. Tidigare studier har också visat att även i familjer, där man då bara har en bil, är det mer sannolikt att mannen använder den än kvinnan som då mer ofta använder kollektivtrafiken.
Semesterboven och maten
Att en så stor andel av utsläpp från konsumtion hos både män och kvinnor kommer från semestern är intressant. Män skapar utsläpp för 3500 kg person/år för sina semesterresor medan kvinnor skapar 2500 kg person/år. Ungefär 3 gånger så mycket som konsumtion kopplat till vårt hem (som uppvärmning osv) skapar. Som jämförelse när det kommer till kläder skapar det utsläpp på mindre än några 100 kg per person/år. Fortfarande viktiga och signifikanta utsläpp när vi vet att vår utsläppsbudget inte borde överstiga 1000 kg per person/år.
Det som är intressant med att utsläppen för just semestern är så höga är att vi inte sällan hör folk säga att ”ja, men det är ju bara en gång som vi flyger till Turiket” eller ”jag gör så mycket annat för klimatet så det här är jag värd”. Ursäkterna för att flyga på semestern är många och studien visar nu att om vi skulle byta kött- och mjölkprodukter till växtbaserad mat tillsammans med att byta flygsemestern mot en tågbaserad semester så skulle utsläppen minska med 40%.
40% är en stor besparing bara genom att skifta kosten och våra semesterresor. Våra semesterresor står för en tredjedel av utsläppen för både män och kvinnor. Det här är ett genomsnitt, lägger man där till att många aldrig åker på en resa med flygplan, en stor andel inte på semester utanför hemstaden alls så inser man också snart att för ett fåtal är utsläppen från semestrarna betydligt högre på bekostnad av oss allihop.
Annika Carlsson Kanyama som ledde studien säger till The Guardian att resultatet gav högre utsläpp än hon hade förväntat sig. Samtidigt pekar hon på att förändringar i semester och mat är två typer av förändringar som du inte behöver skaffa ett extra jobb för att klara av, du lägger bara pengarna på annat.
Mat är nämligen den andra stora orsaken till våra utsläpp. Både män och kvinnor skapar i samband med sin matkonsumtion utsläpp om ungefär 2000 kg per person och år.
Klimatkrisen drabbar män och kvinnor olika
Klimatkrisen är en avgörande utmaning för mänskligheten att klara av. Vi vet idag att konsekvenserna av klimatkrisen slår olika och att kvinnor är bland de mest utsatta för klimatkrisen hur beror på var i världen vi befinner oss. Runt om i världen ser vi därför exempel på hur bristen på vatten gör att kvinnor går långa sträckor varje dag för att hämta vatten, när mer tid går åt till att hämta vatten så riskerar unga flickor att tas ur skolan tidigare för att istället hjälpa till hemma. Vi ser också hur kvinnor, som är viktiga matproducenter också är mer beroende av inkomster från naturen. Vi ser hur de ojämna ekonomiska villkoren gör det även svårare för kvinnor att starta ett nytt liv efter till exempel en naturkatastrof och vi vet att i världen är det främst kvinnor som drabbas av energibrist. Därför är det också otroligt viktigt att ha med könsskillnader i ekvationen när vi talar om att ställa om för klimatet.
Klimatkrisen bekämpas med reformer om radikalt minskade utsläpp till 2030. Men det bekämpas också med rättvisereformer. Högre beskattning av de rika för att minska deras konsumtion samtidigt som vi satsar de pengarna på gemensamma projekt som kollektivtrafik.