Klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden kräver att vi agerar. Det kommer att krävas mycket av oss för att få ner utsläppen, för oss i västvärlden mer än för andra. Ansvaret kan inte ensamt läggas på individen, vi behöver en omställning som ser till helheten, där produktion och tillgång till smarta gemensamma lösningar kommer vara avgörande.
Samtidigt behöver vi alla där vi kan vara en del av omställningen. Hur vi lever våra liv påverkar genom till exempel val av semesterresa. Samtidigt kan vi tvingas göra dåliga val när till exempel kollektivtrafiken inte är tillräckligt utbyggd.
I Sverige står vi inför utmaningen att gå från utsläpp om 10 ton koldioxidekvivalenter till 1 ton per person och år. Det är en häftig diet vi behöver gå på och utan smarta samhällslösningar, som fossilfri el, kollektivtrafik och fossilsnåla livsmedel kommer ingen av oss att nå dit. Likväl kan vi bidra.
Det finns fem konsumtionsområden som är särskilt viktiga: 
Bilen (personresor)
Biffen (livsmedel)
Bostaden (bygg och boende)
Beachen (flygresor)
Byxan (Kläder och skor)
Biffen, alltså maten, står för ca 20 miljoner ton totalt eller ca 2 ton per person och år. Bara genom att äta har vi redan spräckt vår budget. Och våra personbilsresor motsvarar ca 10 miljoner ton eller ca 1 ton per person och år. Det här är genomsnitt.
Vi vet att några inte kör alls, redan använder kollektivtrafiken, äter vegetariskt, aldrig flyger på semester och köper sina kläder second hand. Det är bra. Tittar man till boende, som vi alla vill ha, men beroende på bostadsform har olika möjlighet att påverka, så står även det för 2 ton per år.
Vi behöver ställa om produktionen, de produkter som vi behöver konsumera ska vara långsiktigt hållbara likväl som producerade på ett sätt som inte belastar miljön och som ingår i den cirkulära ekonomin. Vi behöver också skapa förutsättningar för människor att ändra sina levnadsvanor. Ge tillgång till kollektivtrafik, samägande av bilar och cyklar. Utbyggd järnvägstrafik med upprustade spår runt hela landet som även knyter samman oss med kontinenten. En rimlig klädproduktion, där både den tillverkning i form av användningen av redan existerande textilfibrer sker utan dagens stora konsekvenser för miljön samtidigt som återbruk och återanvändning blir norm. Detta för att bara nämna några saker.
En människa bygger inte ett samhälle, men många tillsammans gör det. För det är styrka i flertalet. Staten behöver ett tydligt ansvar för de stora systemskiften som behöver göras, genom omställning av produktion, energi försörjning, kollektivtrafik, bostadsbyggande med mera. Vi behöver också gemensamt ta ansvar för att den natur och den biologiska mångfald som vi är så enormt beroende av inte får fortsätta betala priset för vår framfart.
Det är tillsammans som vi ställer om, för klimatet, för naturen och för allas vår rätt till ett liv i trygghet.
Elin Segerlind 