På tredje dagen av Cop26 stod ekonomin i fokus. Världens ledare har åkt hem med samtalen fortsätter mellan ländernas olika delegationer. Här en sammanfattning av några av de sakerna som framkommit under dagen.
40 länder är överens om att fasa ut kolkraft.
Det är mer än 40 länder som har kommit överens om att fasa ut sin användning av kolkraft, något som man på mötet hoppas kommer hålla 1,5 graders målet vid liv. Det är flera stora kol-länder som är med, bland annat Kanada, Polen och Vietnamn. Avtalet bygger på att de stora länderna fasar ut till 2030 medan de mindre har fram till 2040 på sig.
Några av världens absolut största kolkraftsländer är däremot inte med på tåget. Däribland Australien, Kina, Indien och USA. Samtidigt varnar också experter för att datumen för utfasningen är satta allt för lång fram i tiden. Kolkraften är en av de största källorna för utsläpp som världen har, därför är det viktigt att ställa om.
Förutom flertalet länder har okcså mer än 100 finansiella institut och andra organisationer också enats om att sluta finansiera utvecklingen av kolkraft.
Avtal om att sluta investera i fossila bränslen.
Idag kom ett avtal mellan 20 länder och finansiella institut som lovar att sluta investera i framtagandet av fossila bränslen utomlands och istället investera motsvarande summa i grön energi.
Skiftet uppskattas generera omkring 8 miljarder dollar om året till investering i grön energi och också hinder framtida finansieringar av fossila bränslen (i alla fall från de här aktörerna) samtidigt finns det också kryphål inbäddat i avtalet som att länderna å investerarna inte förbinder sig att sluta med samma investeringar på hemma plan. Sverige ska enligt uppgift inte ingå i avtalet.
Bankerna ska investera mer grönt
Idag har också 450 av världens ledande banker och 45 länder (med ett samlat värde av $130tn) avlagt ett löfte att minska utsläppen av växthusgaser.
Det här är avgörande eftersom hur vi använder våra pengar är en av nycklarna för att transformera ekonomin. Vi behöver gröna finansieringar, borta från det fossila och ner mot nettonoll utsläpp.
Samtidigt har flera kritiska röster höjts. De som ingår i avtalet ska enligt den information som hittills kommit bara vara bundna att avsätta en del av sitt totala kapital medan de med resten kan fortsätta investera i fossila verksamheter. Lägg där till att världens ledande banker mellan 2015 och 2021 har investerat 3,8 trillioner dollar i fossila bolag så är det lätt att förstå experternas skepticism.
Det här ses idag ändå som en av de stora avtalen som kommer ut från COP26, eftersom förhandlingarna om att sätta mål som gör att vi når 1,5 graders målet fortsätter att se mörka ut.
Indien tar steg framåt
Under COP26 har Indiens premiärminister, Narendra Modi, uttalat en högre ambition för klimatet än tidigare. Indien deklarerade under mötet att hälften av deras energi ska komma från förnybarenergi och att de ska nå netto noll till 2070. Indien förklarade sina framskjutna positioner (i förhållande då till vad de haft för mål tidigare) med deras ökade utbyggnad av solenergi och att det har gått bra och varit efterfrågat. Indiens tidigare mål om att nå 175 gw kapacitet från solenergi till 2030 kommer uppnås redan under 2022 och ett nytt mål om 500 GW är nu satt till 2030.
Samtidigt är Indien som konstaterats tidigare inte villiga att skriva på avtal för att sluta med kolkraft.
Ändå är inte Indiens nya klimatmål obetydligt.
Nya löften på COP26 kan hålla uppvärmningen nere under 2 grader.
Forskare säger att Indiens planer för en märkbar skillnad. När utsläppen från växthusgaser diskuteras på COP26 så ser man att de löften som görs skulle kunna hindra temperaturen från att öka över 2 grader. Det skulle vara första gången som utvecklingen gick i den riktningen enligt forskare på Melbournes universitet.
Indien som är världens tredje största utsläppare har med sitt löfte om stor andel förnybar el gjort en påfallande skillnad på utvecklingen enligt samma forskare. Om de löften som getts hålls kan temperaturen troligen öka med 1,9 grader från förindustriell tid. Så mer behöver fortfarande göras.
Barbados: Ser vi inte längre människors rop på hjälp?
Om du inte än har fått se Mia Mottley, premiärminister av Barbados hålla sitt fantastiska tal från i måndags så gör det. Här är ett kort utdrag.
Jag frågar er: Vad måste vi säga till vårt folk, som lever på klimatkrisens frontlinjen i Karibien, i Afrika, i Latinamerika, i Stilla havsområdet, när både ambition, och tyvärr, också några av de nödvändiga deltagarna här i Glasgow inte är närvarande. Vilken ursäkt bör vi ge för det misslyckandet?
När kommer ledare leda. Vårt folk tittar och vårt folk ser. Kommer vi verkligen att lämna Skottland utan lösningarna och ambitionen som så väl behövs för att rädda liv och för att rädda planeten?
Är vi så blinda och förhärdade att vi inte längre kan ta till oss ropen på hjälp från mänskligheten?
Se hela Mia Mottleys tal här: https://www.youtube.com/watch?v=PN6THYZ4ngM
Elin Segerlind 