COP26 dag 8 – Vem har egentligen insyn i förhandlingsrummen?

På grund av Covid har det gjorts begränsningar i vilka som får delta inne i de faktiska förhandlingsrummen under cop26. Det här har nu gjort att flera grupper ifrågasätter hela mötets legitimitet.

Det är grupper från civilsamhället som har höjt frågan om mötets legitimitet på grund av bristande insyn och tillgång till förhandlingarna. Hundratals observatörer till mötet, allt från miljörättsorganisationer till kvinnorätts- och ursprungsfolksrörelsen menar att exkluderingen från förhandlingarna kan komma att få stora konsekvenser för många människor.

Även om observatörerna inte har någon formell del i förhandlingarna så är deras närvaro viktig. När de stängs ute så stängs de också ute ifrån att få information direkt från förhandlingsbordet utan får istället en tillrättalagd bild från presskonferenserna något som minskar transparensen.

Till The Guardian säger Tasneem Essop som är generaldirektör för Climate Action Network (CAN) att ”civilsamhällets röster är avgörande för resultatet från Cop, men vi har inte haft möjlighet att göra vårt jobb. Om deltagande och inkludering är en måttstock för mötets legitimitet så är vi nu utan på ostadig mark.”

Under mötets gång har vissa förbättringar gjorts för att ge access för civilsamhällets organisationer i förhandlingsrummen, men mycket återstår.

Urfolkens röster tystas

Observatörerna till mötet är särskilt oroliga för förhandlingarna kring utsläppsrätter, eftersom regeringar och företag försöker hitta vägar för att nå nettonoll genom olika kompensatoriska åtgärder. Det finns en verklig risk, menar organisationerna, att besluten som tas i de här rummen kommer påverka mänskliga rättigheter dramatiskt något som ses som omöjligt att räta till i efterhand.

Det här oroar särskilt ursprungsbefolkningarna representerade på plats som ser att deras mark är vad man ska använda för att kompensera åtgärder ner mot nettonoll.

Läget blir så att tillhör du inte delegationen så har du väldigt begränsad tillgång till förhandlingarna. Det gör att det som kommer ut från mötet är det som de stora länderna väljer att lyfta och spegla på sina presskonferenser medan rösterna av de mindre länderna lättare tystas. När civilsamhället blir uteslutna blir vi det som medborgare också och vår möjlighet att få en mer nyanserad och klar bild av hur förhandlingarna går blir allt svårare.

Ett första utkast till text från Cop26

Ett första utkast till ett utkast cirkulerar och några som har fått läsa den är allt annat än nöjda. Det första utkastet innehåller inte ett ord om att fasa ut fossila bränslen – något vi vet måste ske så snart det bara går. Det är inte svårt att se att det finns några länder som blockerar sådana skrivningar fram för allt länder som Australien och Saudi Arabien – här måste världens övriga länder sätta hårt mot hårt.

Här kan ni läsa Greenpeace första reaktion på texten: https://www.greenpeace.org/international/press-release/50582/glasgow-first-draft-text-revealed-exceptionally-weak-with-no-mention-of-fossil-fuel-phaseout-greenpeace-response/

Fossilindustrin har den största delegationen till Cop26

På temat vilka röster det är som hörs på Cop26 så har det framkommit att fossilindustrin den totalt sett största delegationen till Cop26. Enligt källor till The Guardian så har de flera 100 personer ackrediterade på plats, något som ska göra deras delegation större än något lands delegation.

Enligt deltagarlistan finns det 503 namn anmälda som på olika sätt är direkt eller indirekt sammankopplade med fossilindustrin.

Diplomatisk mobbning

Bolivias chefs förhandlare, Diego Pacheco Balanza, sa i en intervju att de rika ländernas vägran att diskutera kompensation efter skador (i samband med klimatkrisen) inte är annat än diplomatisk mobbning.

– Det har varit ett systematiskt försök av utvecklingsländerna att ta bort all diskussion om ansvar, kompensation och direkt klimatfinansiering från förhandlingarna, det är skamligt. Istället vill de fokusera på koldioxidhandeln och deras nettonoll narrativ som är helt meningslöst. Det är en stor lögn. Vi behöver få bort växthusgaser nu, inte om 30 år, säger Balanza.

Bolivia själva har tidigare blivit kritiserade för att anta lagstiftning som ger stöd åt lantbrukare som bränner skog för att få fram mer åkermark. Något som även pågår i stor skala i bland annat Brasilien.

Afrikanska nationer vill öka klimatfinansieringen

Flertalet afrikanska nationer vill ta upp frågan om klimatfinansiering på veckans dagordning. De vill se en enorm satsning med upp emot $700 varje år från och med 2025 för att på så sätt hjälpa utvecklingsländerna att anpassa sig till klimatkrisen. Klimatfinansiering är något som Vänsterpartiet länge arbetat för, hittills har inte länderna klarat av att leva upp till de åtagande de tagit än så länge. Det måste helt klart bli skärpning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.