Ett första utkast har publicerats men är den besvikelse. Det som man har kommit överens om i utkastet sluter inte gapet mellan nuvarande löftens effekter och målen. Det sjusidiga dokumentet finns här i sin helhet.
Det fokuserar till viss del på behovet av att länderna stärker sina mål om minskade utsläpp av växthusgaser till 2030. Fokuset på att stärka de kortsiktiga målen under 2022 menar Cop26 ordföranden Alok Sharman är ett steg framåt. Ett stort problem med texten är att det fokuserar på 2 grader som målet för medeltemperaturökning istället för det överenskomna 1,5 grader. Något som var tydligt att de stora länderna hade som plan redan innan mötet började.
Texten, med sina fel och brister, kommer troligt att bli grunden för vilken de kvarvarande dagarnas diskussioner. där slutprodukten ska bygga vidare på och förtydliga Parisavtalet.
Några punkter som är med i första texten:
- Länder ska komma överens om att skynda på utfasningen av kol och klimatskadliga subventioner till fossila bränslen.
- Länderna ska öka sina kortsiktiga åtaganden under 2022
- texten hänvisar till IPCCs konstaterande att för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader så kräves omfattande och effektiva åtgärder av alla länder, i utkastet konstaterade därför att det är allvarligt att de nuvarande åtagandena inte inte kommer leda till 45% utsläppsminskningar till 2030 utan istället bara 13,7%.
- Texten uttrycker också en fasa över att det är den mänskliga aktiviteten som hittills orsakat en temperatur ökning på 1,1 grader något som redan fått konsekvenser runt om i världen.
Första utkastet räcker inte
Många observatörer på plats menar att innehållet i utkastet inte räcker på långa vägar för att ta förhandlingarna i mål. Enligt Greenpeace international är texten hittills bara snudd på bättre än att korsa fingrarna och hoppas på det bästa.
Avtalet hittills är en artig önskan om att länderna ska göra mer senare, kanske och eventuellt redan nästa år och till 2030. Även om texten för stunden uppmanar till snabbare utfasning av kol och fossila drivmedel så är det troligt att de delarna snarare kommer urholkas än stärkas tack vare länder som Australien och Saudiarabien.
Det saknas också delar om finansiering för klimatanpassning likväl som finansiering för att mildra klimateffekterna. Det räcker inte att konstatera att det saknas den typen av finansiering man behöver också komma överens om att göra något åt det. Ett faktum som flera tidigare lyft som centralt, särskilt då länderna som redan idag är kraftigt påverkade av klimatkrisen. Det handlar så klart om mycket pengar men ska vi klara av att hålla 1,5 graders målet så behöver utvecklingsländer tillgång till pengar för att vidta åtgärder men också för att minska gapet mellan ländernas möjligheter att vidta åtgärder.
Revidera ländernas NDCs
Enligt FNs klimatramverk har man sedan 1992 haft en partskonferens (COP) som ägt rum varje år. Men sedan Parisavtalet räcker det att länder reviderar sina NDGs (national determined contributions) vart femte år.
Flera utvecklingsländer har tryckt på hårt för att länderna ska bli tvingade att revidera sina NDGs så snart som möjligt och helst redan nästa år. En gruppländer som kallas High ambitions coallition (THAC) som består av bland andra USA, EU, Marhall öarna och många av länderna som står inför den största risken kopplat till klimatkrisen menar att det vore alldeles för lång tid att vänta fem år innan ländernas åtaganden reviderades.
THAC har satt ihop ett uttalande i den riktningen, som inte än är underskrivet av alla medlemsländerna, men väl av USA och mer än 30 andra länder, med syftet att uppmana länder att uppdatera sina åtaganden om de inte ligger i linje med 1,5 graders målet.
Detta är ännu inte med i utkastet men verkar fortfarande vara en ambition för flertalet länder att få med.
Vad betyder det egentligen
Det som ska komma ut från Glasgow och Cop26 är alltså inte ett nytt avtal utan en serie beslut och avtal som bygger vidare på Parisavtalet, på så sätt är det nu det börjar bli konkret eftersom besluten kan användas för att hålla länder ansvariga.
Huvudmålet för det Brittiska ordförandeskapet har varit att hålla 1,5 gradersmålet ”vid liv”. Av det syns lite i texten. Förutom meningarna som berör utfasningen av kol och klimatskadliga subventioner, då särskilt kopplat till fossila ämnen, och en skrivning om att det är viktigt att världen inte går över 1,5 graders global uppvärmning så finns lite i texten som faktiskt leder oss åt rätt håll.
Vill man vara optimistisk går det att säga att det här är början och inte slutet, samtidigt är det nu bara tre dagar kvar på den två veckor långa konferensen och visst är man benägen att säga till alla inblandade att hålla sig kvar tills de faktiskt har löst ett avtal som tar oss 1,5 graders målet.
The Guardian har gjort en formidabel sammanställning av det första utkastets olika punkter och vad det innebär. Läs den gärna: The Guardian
Elin Segerlind 