Utflytt av trålgränsen och ett stärkt regionalt fisket – dagens framgång i riksdagen

Idag tar utskottet ett riktigt fint beslut om att bland annat flytta ut trålgränsen på prov. Det här är resultatet av ett idogt arbete, det finns inget annat sätt att beskriva det, från bland annat Vänsterpartiets sida men också många andras och där framför allt Sportfiskarnas kampanj ”Rädda strömmingen” varit helt avgörande.

När Vänsterpartiet la fram förslaget att flytta ut trålgränsen i juni 2020 var det inget övrigt parti som hakade på. Flera var också direkt emot. Idag skriver alla (förutom KD) på för att flytta ut trålgränsen. Det blir en utflyttning på prov med en efterföljande uppföljning innan beslut tas om att flytta ut permanent. Vi hade gärna sett att det hade skett en permanent utflyttande med en gång men det här är ändå ett riktigt bra resultat.

Betänkandet som nu kommer klubbas i riksdagens nästa vecka innehåller även andra förslag som också är kopplade till fiske förvaltning, bland annat kvotfördelning och en nationellplan.

Utflyttning av trålgränsen

Förslaget från utskottet är att trålgränsen flyttas ut till 12 nm på prov och att det ska ske snarast, dels vill vi begärnsa det trålfiske som tillåts innanför trålgränsen. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas vetenskapligt.

Utskottet framhåller också vikten att möjligheter till begränsade undantag kan ges, dels för det småskaliga fisket som använder passiva redskap, dels för fiskefartyg som fiskar för direkt användning som livsmedel och vars landningar sorteras. Utskottet ser ett stort värde i att en levande, lokalt förankrad fiskenäring med tillhörande förädling och beredningsindustri bibehålls. Detta är viktigt för jobb, företagande och besöksnäringarna i de ofta små lokalsamhällena, och därmed även för ambitionen om livskraftiga lokalsamhällen på landsbygd och i skärgård.

Översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskebestånd

Utskottet gör samma bedömning som miljömålsberedningen och bedömer att nuvarande rådgivning bygger på en allt för grov upplösning för vissa bestånd, inte minst i fråga om sill/strömmingsbestånden. Utskottet påminner om att den samlade rådgivningen oftast inte tar hänsyn till e.ex. samspelet mellan olika delbestånd och beståndet i stort.

Mot denna bakgrund vill utskottet framhålla den vetenskapliga utveck-lingen och ny evidensbaserad kunskap om den biologiska interaktionen mellan olika fiskarter i Östersjön samt klarläggandet av att det finns flera genetiskt olika delbestånd av sill och strömming i Östersjön. Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen ska verka för att en ny översyn av gällande förvaltningsplan för torsk, sill, strömming och skarpsill i Östersjön genomförs. Utskottet anser att regeringen ska begära att kommissionen tar fram kriterier för en reviderad plan för att på så sätt utveckla en mer lokalanpassad förvalt-ning. Denna plan ska ha sin utgångspunkt i ny evidensbaserad kunskap om de olika fiskbestånden i Östersjön och deras biologiska interaktion.

Beaktande av småskaligt fiske och fiske för direkt användning som livsmedel vid beslut om och tilldelning av fiskekvoter

Utskottet ser mycket positivt på att regeringen i förhandlingarna om 2022 års fiskemöjligheter i Östersjön drivit frågan om att justera förbudet mot riktat sillfiske i syfte att mildra de negativa effekterna för det lokala kustnära humankonsumtionsfisket och lokala beredningsföretag. Utskottet ser också positivt på det rådet enades om i fråga om undantag från fredningsperioderna för att skydda lekande torsk. Utskottet bedömer samtidigt att åtgärder även krävs på nationell nivå i tilldelningen av fiskekvoter för att det småskaliga fisket ska gynnas, t.ex. genom att småskaliga fiskare ska ha del i EU-beslutad bifångstkvot eller att de minskade fångstkvoterna för sill/strömming främst ska belasta det pelagiska fisket.

Regellättnader vid licensgivning till småskaligt fiske

Utskottet välkomnar de åtgärder som regeringen vidtagit på området, och noterar särskilt de aktiviteter som aviseras i den gemensamma strategin för svenskt yrkesfiske. Utskottet anser dock att det krävs ytterligare konkreta åtgärder för att minska regelkrånglet, särskilt vad gäller fiskelicensgivningen. För att underlätta för nyrekrytering och generationsväxling anser utskottet att underlag ska tas fram i samverkan med berörda länsstyrelser vid varje ny ansökan om licens. Samtidigt som det fiske som sker ska vara miljömässigt hållbart anser utskottet att det är mycket problematiskt att bristfälliga beståndsuppskattningar medför avslag på ansökningar om licens. Det bristfälliga dataunderlaget kring aktuella arter behöver åtgärdas och kompletteras med den lokalkännedom som länsstyrelserna har. Då skulle försiktighetsansatsen inte behöva tillämpas i lika stor utsträckning när frågan om licens prövas första gången. Utskottet anser vidare att regeringen ska se över regelverket för att möjliggöra för innehavare av enskild fiskerätt i kust- och skärgård med tillhörande förädling i form av t.ex. rökeri eller restaurang att beviljas fiskelicens efter tillstyrkan från berörd länsstyrelse.