En levande landsbygd och ett hållbart jordbruk är möjligt.

Debatt i riksdagens kammare om Utgiftsområde 23, areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Vänsterpartiets budget innehåller flera delar som ökar jämlikheten genom omfördelning och skapar förutsättningar för att lyckas med den gröna omställningen. För oss är det en självklarhet att folk ska kunna bo och leva i hela landet. Det är också uppenbart att vi har ett samhälle som gör livet i flera delar av svårare, inte enklare. Avsaknad av samhällsservice, nedlagda vårdcentraler, sammanslagna skolor, postutdelning varannan dag, dåligt vägunderhåll, utebliven kollektivtrafik och inställda tåg är bara några av problemen.

De nedskärningar som görs på det offentliga, kallas av somliga effektiviseringar, men det är allt annat än det. En nedlagd skola kan ge timmar i skolbuss istället för en cykeltur. En nedlagd lanthandel kan innebära flera mils extra körning för veckohandlingen och ett nedlagt BB kan vara skillnaden mellan liv och död.

Menar vi som land allvar med att hela Sverige ska leva behöver vi också en omfördelning mellan människor, mellan stad och land men också konsekventa satsningar på den gemensamma samhällsservicen och det offentliga. Det är hela landet som har arbetat ihop landets tillgångar, därför vill vi också se att det kommer hela landet till del. Projekt centrerat kring våra städer kan inte alltid ha prioritet.

Ett hållbart jordbruk är grunden

I ett grönt samhälle är ett hållbart jordbruk centralt. Det svenska jordbruket har alltid varit en viktig del av den svenska självbilden, likväl som en viktig faktor i samhällsutvecklingen. Ett hållbart och nära jordbruk behövs för ett samhälle med trygg tillgång på livsmedel. Det blir en grön omställning som skapar jobb i hela landet.

På samma sätt som jordbruket har stora möjligheter att bidra till förbättrad klimatanpassning står det självt också inför stora utmaningar. Torka likväl som skyfall påverkar jordbruket och kräver anpassningar. De ökade skyfallen kommer ställa andra krav än tidigare på jordbrukets vattenhantering med ökade kostnader som följd därför föreslår vi ett nytt statligt stöd för investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker vattenhanteringen i ett förändrat klimat.

För att stärka jordbrukets positiva påverkan på klimatet vill vi införa två nya anslag, dels ett stöd för investering i fossilfria maskiner och fordon inom jordbruket men också en biopremie som ett stöd per liter drivmedel. Detta i två nya anslag på utgiftsområdet.

Växtbaserat, ekologiskt och närproducerat.

Vänsterpartiet vill se en ökad andel växtbaserade livsmedel och jag vet att det här är en punkt där flera av er drar öronen åt er och reagerar från ryggmärgen, det ses som ett hot mot det svenska jordbruket. Men varför skulle det vara det? Självklart ska våra framtida växtbaserade livsmedel produceras i Sverige. Efterfrågan från konsumenterna finns och det svenska jordbruket växlar redan om för att möte den efterfrågan.

För Vänsterpartiet är det också viktigt med ett starkt ekologiskt jordbruk. Det har flera fördelar då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. Vi vill ge stöd för omställning från konventionellt jordbruk till ekologiskt. Det ger oss en starkare biologisk mångfald likväl som en stärkt djurvälfärd. Stöden vi vill se riktar sig både till omställningen likväl som produktionen. (50 respektive 100) Vi vill också se en ökning av anslaget för stöd till betesmarker. Det kött vi ändå konsumerar i Sverige ska vara svenskt, ha korta transporter och bidra till biologisk mångfald.

Vi satsar på fler veterinärer

Och apropå djurvälfärd, i den här delen satsar Vänsterpartiet också extra pengar på att stärka upp veterinärkåren. Det finns idag en stor efterfrågan på fler veterinärer och bristen är så pass stor att djurvälfärden inte kan upprätthållas och veterinärer har vittnat om att djur avlivats för att tillgången på vård inte funnits. Bedömningen är att antalet studieplatser på veterinärutbildningen behöver fördubblas för att kunna möta det behov som finns och för det hade vi velat se ett ytterligare ökat anslag.

Det är också frågan om att ha tillgång till en jämlik vård i hela landet, så är inte fallet idag. Distriktsveterinärerna behöver tillräckliga resurser för att kunna bedriva en verksamhet som möjliggör goda arbetsvillkor och en rimlig lön för att kunna behålla och locka personal till sig.

Distriktsveterinärerna är en viktig verksamhet, särskilt i de områden där de privata aktörerna uteblir. Det är ofta områden med längre avstånd och en större andel jourverksamhet än vad det är i och kring städerna. Därför föreslår vi en höjning av anslagen till veterinär fältverksamhet likväl som ett extra anslag till SLU för studieplatser.

Småskaligt jordbruk en förutsättning

För att främja möjligheten till småskalighet och också öka djurvälfärden föreslår Vänsterpartiet också ett investeringsstöd för mobila slakterier. Antalet slakterier minskar och det är för många långa avstånd vilket inte är att föredra ur djurskyddssynpunkt. Trycket att hålla ner priser p.g.a. import av billigt kött och konkurrens från stora slakterier än några faktorer. Men även brist på utbildad personal. Genom att förbättra tillgången till lokala slakterier kan vi minska behovet av längre djurtransporter och stärka förutsättningarna för lokal produktion och förbättrad nationell självförsörjningsgrad. Det samma gäller kvarnar och andra faciliteter som flera kan hantera tillsammans för att producera livsmedel.

Även om pandemin hittills i alla fall inte har blivit den kris som gjort att vi fått brist på t.ex. livsmedel så har pandemin ändå visat oss att vi behöver vara mer förberedda. Därför vill Vänsterpartiet se att Sverige höjer ambitionen för vår självförsörjning från 50% till 80% och inför ett beredskapslager för livsmedel, något vi tidigare haft.

Sverige behöver fler inte färre jordbrukare. För vad hade hänt om vi verkligen hade fått stå inför en matbrist och en situation där min lokala matbutik i Ed, inte längre kunde fylla på hyllorna för just-in-time leveransen inte längre var just-in-time? Ja, inte hade jag kunnat gå till centrallagret i Västerås. Ett robust samhälle behöver fler som arbetar med jordbruk. I tider av klimatkris likväl som andra orosmoment behöver vi i högre grad en småskalig, regional produktion som finns nära människor. Där det som produceras odlas, föds upp, fångas, bereds och tillagas inom samma geografiska område. Det ger minskade transporter, öppna landskap och arbetstillfällen på landsbygden men det ger oss också möjlighet att minska vår klimatpåverkan. Det är något som vi tycker är viktigt.

Läs om alla våra satsningar på Utgiftsområde 23: Areella Näringar, Landsbygd och livsmedel