Det finns en stor brist i Sverige på veterinärer och på personer som vill arbeta inom främst distriktsveterinärerna. Jordbruksverket har redogjort för ett allvarligt läge som bottnar i flera olika delar men där framför allt arbetsmiljö och konkurrenskraftiga löner lyfts fram som några exempel. Distriktsveterinärerna behöver tillräckliga resurser för att kunna bedriva en verksamhet som möjliggör goda arbetsvillkor där det blir lika eftertraktat att arbeta med ladugårdsdjuren på distriktsveterinärernas jourverksamhet som hundvalparna på innerstans smådjursklinik.
Brist på resurser innebär även risker för djurvälfärden och att djuren inte får den omsorg/vård de behöver i tid. Något som också ser olika ut i landet. Distriktsveterinärerna har stor betydelse i de delar av landet där de privata aktörerna uteblir. Det är ofta områden med längre avstånd och en större andel jourverksamhet än vad det är i och kring städerna. Vänsterpartiet föreslog en ökning av anslaget jämfört
med regeringen med 15 miljoner kronor 2022, och samma i förhållande till den M/KD/SD budget som tillslut gick igenom.
Att veterinärbristen är så pass stor att djurvälfärden inte kan upprätthållas har flera veterinärer har vittnat om och det gäller verksamhetens alls delar. Djur har avlivats för att tillgången på vård inte funnits. Bedömningen är att antalet studieplatser på veterinärutbildningen i Uppsala behöver fördubblas för att kunna möta det behov som finns. För att kunna erbjuda ytterligare studieplatser vill vi öka anslaget. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 85 miljoner kronor 2022, och igen finns samma skillnad mellan vårt förslag och den M/KD/SD budget som tillslut gick igenom – inte heller C föreslog några ändringar på anslaget till fler veterinärer.
Det budgetförslag som vann gehör och som då är samma anslagsnivå från både S/MP och M/KD/SD, är en lite höjning från förra året, med några miljoner men långt ifrån tillräckligt för att få verklig effekt.
Elin Segerlind 