Efter uppdrag granskning skrev jag en skriftlig fråga till dåvarande miljöminister Bolund om hur regeringen planerade att agera. Svaret var då att ett arbete redan var pågående. Med en ny regering kan det vara på plats att ställa frågan igen, men jag tror inte svaret kommer bli så särskilt annorlunda tyvärr. Här nedan finns svaret.
Svar på fråga 2021/22:258 av Elin Segerlind (V)
Ålens överlevnad
Elin Segerlind har frågat mig om jag avser att verka för att krav ska införas på kraftbolagen att genomföra åtgärder vid vattenkraftverken för att minska turbindödligheten samt skapa fiskvandringsvägar i syfte att stärka överlevnaden hos ål och andra missgynnade arter.
Regeringen anser att det är viktigt att genomföra åtgärder för att minska de mänskliga faktorer som påverkar dödlighet under alla stadier av ålens livscykel, vilket innefattar åtgärder för att öka utvandringen av ål till dess lekplats. I enlighet med rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål har Sverige utarbetat en nationell plan för förvaltning av ål. Sverige fick sin plan godkänd av Europeiska kommissionen i oktober 2009. Åtgärder pågår i linje med den svenska ålförvaltningsplanen och syftar till att påskynda processen med att successivt återuppbygga det europeiska ålbeståndet. Sverige har genomfört och genomför många åtgärder inom fiskeriförvaltningen som resulterat i en minskad åldödlighet, vilket bekräftas av kommissionens utvärdering av den Europeiska ålförvaltningen som redovisades i februari 2020. Det är viktigt att åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål genomförs i hela ålens utbredningsområde och arbetet med att minska dödligheten i ålens samtliga livsstadier fortgår.
Delar av ålens och andra missgynnade arters liv har i stor utsträckning blivit påverkade, bl.a. på grund av dammar och vattenkraftverk. Sedan den 1 januari 2019 gäller bestämmelser som innebär att den som bedriver en tillståndspliktig verksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten har moderna miljövillkor. Det betyder att tillstånden ska ha de villkor som behövs för att kvaliteten på de vatten som verksamheterna påverkar ska kunna uppfylla EU-rättens krav, bl.a. i förhållande till påverkan på hotade arter som exempelvis ål.
I juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna miljövillkor. Planen anger en nationell helhetssyn när det gäller att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt, med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Genom planens nationella helhetssyn kommer alla vattenkraftverk och dammar att prövas systematiskt, till exempel genom att alla anläggningar i en älvsträcka kan prövas samtidigt med möjlighet att samordna beslutsunderlag. Det leder till en samordnad prövning och en ökad miljönytta.
Historiskt har enbart ett mycket litet antal omprövningar genomförts trots att behovet av miljöanpassning varit stort. Genom de nya bestämmelserna säkerställs en faktisk åtgärdstakt i enlighet med en fastlagd tidplan vilket är ett stort steg framåt i förhållande till vad som gällde tidigare.
Verksamheter som omfattas av den nationella planen kan ansöka om ekonomisk ersättning från vattenkraftens miljöfond med upp till 85 procent av kostnaderna för utredning, prövning av miljöåtgärder i domstol och själva genomförandet av de åtgärder som domstolen beslutar. Fonden kan också ersätta eventuella produktionsförluster.
I årets regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten anger regeringen att minst 95 miljoner kronor ska användas till ett förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter, inklusive myndigheternas genomförande av lagstiftningen som innebär att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel samt till restaurering och biologisk återställning. Av det angivna beloppet ska minst 70 miljoner kronor fördelas ut till länsstyrelserna.
Avslutningsvis vill jag även framhålla att arbetet med att skapa fler passager för ålen de senaste åren bland annat har kunnat finansieras genom statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (Lova).
Stockholm den 3 november 2021
Per Bolund
Elin Segerlind 