Tidigare i veckan skrev jag till landsbygdsminister Anna Caren Sätherberg för att fråga hur planen för att flytta ut trålgränsen ser ut. (läs mer här). På min fråga har jag inte fått något svar än däremot har Fiskejournalen fått ett svar på sina tre skriftliga frågor.
Det finns mycket att kommentera på ministerns svar men det som får mig att studsa högst är hennes svar på frågan om de kan sätta något ungefärligt datum för när trålgränsen kan tänkas flyttas ut. På det svara ministern så här.
En förutsättning för att bedöma vilka åtgärder som är rätt att vidta för att skydda fisken, havsmiljön och det kustnära fisket är att det finns tillräckliga vetenskapliga underlag som tydliggör orsakssamband. Havs- och vattenmyndigheten har i nuläget inte viktiga nyckeldata för att analysera beståndet på mindre skala än det som ges inom den biologiska rådgivningen. Mot bakgrund av det har regeringen uppdragit till Havs- och vattenmyndigheten att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas för att skydda kustlekande bestånd av sill i norra egentliga Östersjön. Det är viktiga processer som tar tid. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 mars 2022.”
https://www.fiskejournalen.se/fiskenyheter/ministern-svarar-om-utflyttad-tralgrans-for-tidigt-att-presentera-plan?fbclid=IwAR3ULzJK_FDL2UywaEdo-ZzyqX2ZzqBPbFasUg3xUn7gc4A_I1G-dxsdq0g
Det här får mig att dra slutsatsen att regeringen inte tänker hörsamma det tillkännagivande som riksdagen gett dem. För vad riksdagen enhälligt beslutade var att regeringen snarast bör vidta åtgärder för att dels flytta ut trålgränsen på prov, dels begränsa det trålfiske som tillåts innanför trålgränsen. (undantag ska kunna ges till det småskaliga fisket och till fiskefartyg som fiskar för direkt användning som livsmedel och vars landningar sorteras.) Enligt mig finns liten om ens något utrymme för regeringen att svara att det först måste finnas tillräckligt med kunskaps underlag och påstå att det saknas för att HaV ska kunna vidta åtgärder.
Riksdagen har arbetat fram ett betänkande, i det betänkandet finns ett förslag om att flytta ut trålgränsen. Arbetet som ligger bakom det bygger på insamlad fakta från många olika representanter både från forskningen och branschen. Bilden som utskottet fick var tydlig, det var både önskvärt och möjligt att flytta ut trålgränsen. Från det gick riksdagen sedan till beslut där det var total enighet i att det här skulle genomföras, snarast. Regeringen får ge HaV i uppdrag att göra andra åtgärder om de vill men en åtgärd de ska genomföra är att flytta ut trålgränsen.
Förvaltning är att agera på det vi vet
Men oavsett det – riksdagen har tagit ett beslut. Det är regeringens uppgift att verkställa riksdagens beslut, det är en central del av demokratin. Regeringens jobb är inte att ta riksdagsbeslut och sedan göra egna bedömningar om det är något de vill göra eller inte. Riksdagen var mycket tydlig. Det finns ingen ursäkt för att inte agera.
Om det finns tillräckligt kunskapsunderlag eller inte skulle jag säga att det inte råder någon tvekan om att det gör. De minskade bestånden, minskade storleken på strömmingen, fisket som pågår nära kusten under fiskens mest känsliga perioder, allt hänger ihop. Och perfekt kunskap kommer vi aldrig ha. Men oaktat det bör utgångspunkten alltid vara att agera utifrån försiktighetsprincipen. Dvs om något vi gör riskerar att skapa irreversibel skada så måste vi sluta. Fisketrycket i Östersjön måste minska och vi behöver skydda våra kustområden av flera olika anledningar. Förvaltning innebär att agera på det man vet, inte tveka inför det man inte vet.
Min besvikelse på den socialdemokratiska regeringen är för stunden mycket mycket stor.
Som lök på laxen har de också tagit bort Havspropositionen från listan över propositioner som de tänker lägga fram under våren. Havet står inte högt upp på regeringens prioriteringslista för stunden.
En tanke på “En enig riksdag borde räcka för att regeringen ska agera om trålgränsen.”