Solidaritet är vänsterns grund, den kommer behövas om vi ska klara klimatomställningen.

I en ledartext på Aftonbladet reagerar Ingvar Persson på Jens Holm uttalande kring charterresor i samband med att kongressen till helgen ska ta beslut om valplattform. Persson konstaterar att Jens Holm nog har rätt när ”när han tror att global massturism är oförenlig med långsiktig hållbarhet. Det blir färre resor till Thailand om inte världen ska koka över. Att berätta det för människor är kanske tråkigt. Men också rätt hederligt.”

Det fick mig att fundera.

Omställningen behöver bäras av oss alla. Att låtsas som att omställningen i slutänden inte kommer påverka vårt sätta att leva är just ohederligt. Kraven på omställning kommer se olika ut på olika sektorer och den kommer framför allt att behövas bäras olika mycket av olika människor. Om jag som ensam individ väljer at ställa bilen och ta tåget spelar inte det så stor roll men om samhället ger alla möjlighet att ställa bilen och ta tåget så får det genast stora effekter. Det är gemensamma lösningar på allas våra gemensamma problem som kommer ta oss framåt. Varken marknaden eller en människa ensam kommer lösa något.

Charter är inte en rättighet i nivå med mat eller sjukvård. Det är de bemedlade klassernas privilegium som får många att ändå tro det. Bara en liten andel av jordens befolkning har ens varit i närheten av ett flygplan och jag skulle våga mig på att säga att deras eventuella misär i livet inte beror på brist på Thailandsresor.

Så om det blir färre Thailandsresor för oss i västvärlden, är det vad som kommer göra våra liv till gråa och meningslösa eller har vi andra värden som kan väga tyngre? Kan en vecka på Österlen eller på stranden i Piteå aldrig ses som en lyckad semester? Kan en Kanottur längs Lelångsvatten eller en vandring längs Kungsleden inte vara ett äventyr? Och varför kan inte tåget till Franska rivieran vara en framtida vision mer atratikv än en charter till Mallroca?

För många är inget av det här ens inom rimligt räckhåll. För många är dagen en kamp om överlevnad. För många är också omställningen inte en vision om en framtid utan en nödvändighet här och nu. Många av ö-nationerna kämpar för att få världen att lyssna, att ta klimatkrisen på det allvar den är. Istället kämpar vi för att få fortsätta leva våra liv i det överflöd vi har blivit vana att leva det.

Det handlar inte om att vi ska klä oss i säcka och aska. Det handlar om att vi behöver hitta en balans där våra liv inte sker på bekostnad av andra människors möjlighet till goda liv (som alltid varit en bärande del av vänsterns ideologi) likväl som våra liv inte får ske på bekostnad av naturen och klimatet. Jag är övertygad om att en omställning kan ge oss goda liv. Ja, kanske blir det färre resor till Thailand, men i slutänden tror jag att vi alla föredrar det framför effekterna av att vi fortsätter som inget har hänt. Västvärldens otroliga privilegium får inte bli ett hinder för en rättvis omställning och det är vänsterns roll att se till att så inte sker.

Publicerad av elinsegerlind

Miljö- och havssakkunnig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: