Vargens vara eller icke vara är en av miljö- och naturvårdens mest infekterade frågor. Skiljelinjen mellan de som inte vill se varg i vår natur och de som tycker vargen är en självklar del av den samma kan emellanåt ses som milsvida. Påverkans arbetet för att minska vargstammen är också alltid närvarande inom politiken. Under mina nu snart fyra år i riksdagen så är det tydligt att det här är en fråga som berör.
Nu förväntas ett nytt beslut komma från riksdagen. Torsdag 12 maj kommer Miljö- och jordbruksutskottet att debattera Naturvård- och biologisk mångfald. I den debatten och i de förslag till beslut som finns där finns två förslag som direkt berör förvaltningen av varg.
Referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner.
Efter motioner av M och KD kommer ett beslut om att referensvärdet för varg ska vara 170 individer, alltså det antal individer som ska förvaltas för att vi ska kunna räkna med att ha en livskraftig vargstam. Utskottet säger också att vargstammen behöver samförvaltas med Norge och att den Skandinaviska vargstammen inte bör överstiga 230 individer totalt.
Idag finns drygt 300 vargar i Sverige. Ändå anses inte vargstammen har en gynnsam bevarande status och den är listad som hotad hos artdatabanken. Det är alltså trots ett högre antal vargar än tidigare fortsatt så att vargstammen inte förvaltas hållbart, att sänka referensvärdet och i praktiken avliva mer än hälften av alla vargar i Sverige kommer inte hjälpa eftersom en stor del av problematiken för vargstammen kommer sig av inavel.
Gemensam förvaltning av den skandinaviska vargstammen
Den andra frågan som rör varg som kommer beslutas om är den om gemensam förvaltning av den skandinaviska vargstammen. Att samförvalta är i sig inte ett problem, men att göra det utan att inkludera Finland blir missvisande eftersom vi vet att vargen rör sig mellan både Norge, Sverige och Finland. Som förslaget är nu får regeringen i uppdrag att undersöka förutsättningarna för ett samarbete med Norge och verka för att det ska tas fram en gemensam förvaltningsplan för den skandinaviska vargstammen.
En hållbar förvaltning
Vänsterpartiet reserverar sig idag mot båda de här förslagen. För oss är det avgörande att vi har en vargstam som har en god bevarande status där populationen är livskraftig. Det är den inte idag. Vi vänder oss också emot att politiken ska ta beslut om hur många vargar det ska finnas, vi förvaltar inget annat djur på det sättet. Hur många vargar som finns måste sättas i relation till möjligheten att ha en hållbar vargstam. För oss är vargen en del av den svenska naturen och de ingrepp som människor återkommande gör för att rubba ekosystemen har vi också gång på gång sett fått stora konsekvenser.
Att vi har rovdjur i Sverige medför risker i form av till exempel rovdjursangrepp. Det är även viktigt att ta de angreppen på allvar och att även ta människors oro inför den risken på allvar. Därför är det också viktigt att vi har ett välfungerande system där rovdjursangrepp så långt det är möjligt förebyggs, t.ex. med hjälp av rovdjursavisande stängsel men också i form av ersättning vid förlust av djur.
Här kan man läsa hela betänkandet och förslagen om vargstammen.
http://data.riksdagen.se/fil/D0DF8458-C2C1-40A9-A67E-C7F58D0947E5
Elin Segerlind 