Strandskyddet finns för att naturen inte bara är människans.

Strandskyddsdebatten i riksdagen den 31 maj 2022 var en underlig upplevelse där det tycktes bli en tävling i att vara mest för att göra försvagningar i strandskyddet. Där applåderade S-MP-C varandra för att det var stolta över den mest långtgående reformen i strandskyddets historia. Där var M-KD-SD som applåderade varandra för att de var överens om att reformen inte var tillräckligt långtgående. Kvar stod V som ensamma talade för ett starkare strandskydd. Sådant är det politiska läget 2022.

Nedan är mitt inlägg i strandskyddsdebatten.

Den svenska Allemansrätten är unik och det starka strandskyddet har varit en viktig del i det. Strandskyddet har i syfte att skydda växter och djur men också i syfte att värna allmänhetens tillgång till stränder.  Det har gjort att stränderna har varit tillgängliga för alla och inte bara för den som har en förmögenhet till att köpa en strandtomt för, något som gjort att Sverige varit ett land med ett mycket aktivt friluftsliv och en stark naturturism.

Trots att vi har haft ett strandskydd i Sverige sedan 1950-talet så har det fortsatt att byggas nära våra stränder. Det är bara att se sig omkring i det svenska kustlandskapet eller kring våra stora sjöar för att se bevisen på det, på en del platser mycket mer än andra och då också med större konsekvenser. Det är beklagligt men ändå inte förvånande givet den politiska utvecklingen i Sverige idag att vi här kommer ta ställning till försvagningar av strandskyddet i en tid då diskussionerna både inom EU och FN går i motsatt riktning.

Det kan på debatten verka som att det är i princip omöjligt att bygga strandnära i Sverige men varje människa som har varit nära en attraktiv kust vet att så inte är fallet. Istället så beviljas flera tusen strandskyddsdispenser årligen och det har blivit fler för varje år. Att det inte skulle gå att bygga strandnära är helt enkelt inte sant, samtidigt används just behovet av att kunna bygga strandnära som ett argument för att värna landsbygden.  

Så kanske är det inte strandskyddet som avgör om personer vill bosätta sig på landsbygden utan i verkligheten mer basala saker som tillgång till exempel skola, mataffär, vårdcentral, kollektivtrafik och arbetstillfällen som avgör vad vi väljer att bosätta oss och där behöver vi satsa för att få en levande landsbygd. Närheten till naturen är också viktig för de som bor på landsbygd likväl för de som bor i städerna men det når vi inte genom att skärma av våra kustlinjer med allehanda staket och skyltar som deklarerar att det här är privat mark.

För Vänsterpartiet är det självklart att man behöver ta hänsyn till lokala förutsättningar. Att få dispens i en landsbygd som inte redan är kraftigt utbyggd borde vara lättare än att få bygga strandnära i t.ex. redan tätbebyggda Bohuslän. Det ser vi idag också sker, strandskyddsdispenser ges mer än de avslås och då även i redan tätbebyggda områden.

Våra strandzoner är mycket speciella miljöer av skiftande karaktär men gemensamt är att de har ett mycket rikt ekosystem och utgör viktiga livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter. Över 1000 rödlistade arter har strandzonen och närliggande vattenmiljöer som sin livsmiljö.

Regeringens förslag om att ersätta dagens system med Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, det vi kallar för LIS, till ett system med Strandnära utvecklingsområden skulle innebära en kraftig försvagning av strandskyddet. De föreslagna kriterierna för ett strandnära utvecklingsområde är så allmänna och otydliga och kommer oundvikligen att minska allmänhetens tillgång till stränder och försvaga tillgången till livsmiljöer för djur- och växtarter som är beroende av sjöar, vattendrag och strandzoner. Med det förslaget försvinner också behovet av att väga in landsbygdsutveckling som ett kriterium för att få dispens, något som i sig talar för att det inte är just landsbygdens utveckling man är särskilt intresserad av.

För Vänsterpartiets del ser vi att det istället hade varit välkommet att fortsätta utveckla LIS så att det fungerar väl i hela landet och bidrar till den landsbygdsutveckling vi vill se, där fokus kan läggas på bostadsbyggande för helårsboenden och verksamheter som positivt bidrar till en bygds utveckling.

Förslaget om att strandskyddet ska begränsas till endast 25 meter från strandlinjen vid små sjöar och mindre vattendrag är ett ytterligare förslag från regeringen. Det är ett dåligt förslag eftersom ett vattendrags betydelse för biologisk mångfald inte har med dess storlek att göra. Istället är det många av de små vattendragen som har en stor betydelse för den biologiska mångfalden och det är många ideella krafter som lägger mycket tid på att återställa dem runt om i landet. De små vattendragen är däremot mer känsliga för påverkan, t.ex. utsläpp från dagvatten eller enskilda avlopp.

Det är anmärkningsvärt att Moderaterna i sitt inlägg menar att strandskyddet i sig bidrar till minskad tillgängliga stränder. Inte då för att Länsstyrelserna skulle åka ut och sätta upp staket runt våra sjöar för att skydda dem utan för att skyddet gör stränderna sly bevuxna och svår tillgängliga. Det vi andra ser som naturens naturliga gång, dvs att stränder består av båda vass, näckrosor, ålgräsängar och även träd som växer ner i vattnet ser moderaterna som ett hinder eftersom de ser att naturen ska vara till för människan annars är har den inget värde. De ser inte att de här miljöerna, vassen, ålgräset eller näckrosorna kan innebära livsviktiga miljöer för så många arter.

Regeringens proposition om ett försvagat strandskydd baseras på ett påtagligt bristfälligt kunskapsunderlag och vilka effekterna blir är inte fullt ut klarlagt. Men regeringen konstaterar också själva i sin proposition att den breda allmänheten, den delen som inte har tillgång till en egen strandfastighet, förväntas påverkas negativt av ökat strandnära byggande framför allt genom minskad tillgång till stränder med möjlighet till utblickar, bad och friluftsliv.

Regeringen konstaterar också att en stor del av förslagen i propositionen kommer innebära negativa effekter för djur- och växtlivet på land och i vatten och Lagrådet pekar i sin remiss på att det kommer bli svårare att nå Miljökvalitetsmålen.

Jorden erbjuder oss ett visst givet miljö- och klimatutrymme. Det som av vissa upplevs som begränsningar när det kommer till exempel till möjlighet att bygga strandnära hus är en begränsning i stunden men i förlängningen är det vad vi behöver göra för att möjliggöra starka och livskraftiga ekosystem. Och det är något vi är helt beroende av för att kunna leva bra liv här i många generationer framöver. Det är ingen mening att ha regelverk för att få en bättre miljö om vi sedan ändå ger alla dispenser för att slippa leva upp till regelverket, vi behöver se att vi är i en situation i mänsklighetens historia då det aldrig har varit viktigare att vi tar vårt ansvar för at lämna efter oss en miljö i bättre skick än vi fann den. Därför är ett fortsatt starkt strandskydd helt avgörande.