Klimatomställning är landsbygdsutveckling

Landsbygdsutveckling och klimatomställning går hand i hand. På många platser upplever man att landsbygden är eftersatt och inte får det stöd för att utvecklas som behövs. Det här behöver vi komma till rätta med.

En del har fått för sig att landsbygdsutveckling inte kan gå hand i hand med klimatomställningen, att landsbygden bara kan fortsätta leva om vi fortsätter att tillåta att skogsbruk bedrivs på samma sätt som idag, om köttkonsumtionen hålls på fortsatt höga nivåer, om vi får fortsätta köra fossila fordon och en ökad jakt på våra rovdjur. Det är så klart inte alls sant och en förenklad debatt som reducerar landsbygdens behov till de här sakerna gynnar ingen och allra minst landsbygden.

Landsbygdens fall har inte skett utifrån ett påstått hot om att vi en dag kommer köra elbil istället för fossilbil. Grunden för varför många idag upplever det svårare att leva på landsbygden finns istället i förlorad samhällsservice och arbetstillfällen. Det är inte konstigt att en bygd tappar framtidstro när först butikerna börjar försvinna, sen vårdcentralen, följt av skolan, arbetstillfällena i skogen, jordbruken som centraliserar sig och så vidare tills vad som är kvar, om man har tur, är en pizzeria och en obemannad bensinstation.

Ska vi bygga hela Sverige starkt behöver vi ge hela landet förutsättningar. Det är politikens ansvar att se till att det blir så, för marknaden är inte intresserad av att hela Sverige ska leva, marknaden är intresserad av att tjäna pengar och pengar tjänar man där det finns som mest folk. Samhällsservice handlar om något annat, inte att erbjuda en tjänst för att det är lönsamt utan för att den behövs, för att den bygger vårt samhälle starkare och ger vinster bortom företagens kvartalsrapporter. Därför vill Vänsterpartiet se en fortsatt stark gemensamvård och stopp för vinster i välfärden som dränerar samhällsservicen runt om i landet och ger stora vinster till bolagsdirektörer. Därför vill Vänsterpartiet också se att vi åter tar tillbaka det statliga ansvaret för samhällsviktiga områden som post, apotek, el-nätet och telefonin, eftersom det här inte är varor som vilka som helst andra utan saker som alla behöver och ha rätt att ha tillgång till.

När vi ställer om för klimatet kan vi också bygga landsbygden stark igen. Att erbjuda basal samhällsservice och skapa arbetstillfällen i en bygd är ett bra sätt att göra det på eftersom det framför allt minskar resandet men också ger förutsättningar för starka lokalsamhällen.

Men starka lokalsamhällen skapar också arbetstillfällen och dagens brukande av naturen ger väldigt lite av det och sker istället på bekostnad av både den bygd den finns i likväl som på bekostnad av naturen och våra ekosystem.

Skogsbruket har ställt om till ett kalhyggesbruk och det tjänar möjligen skogsägaren en slant på precis när man tar ner och säljer virket, men det skapar inga arbetstillfällen i bygden. Skogsbolaget kommer in, tar med sig personal, tar ner skogen och lämnar bygden med ett sår i naturen och inte ett ytterligare arbetstillfälle skapat. Sen tar det 100 år innan den skogen kan generera arbetstillfällen igen. Därför vill Vänsterpartiet se en utfasning av kalhyggen och att skogsägare som vill bruka skogen på andra sätt ska få stöd att ställa om.

Samma situation är för jordbruken där de små gårdarna slås ut och köps upp av större gårdar som blir allt större. Det gör att lantbruken kommer längre och längre bort från sina lokalsamhällen och borta är tiden då det var självklart att man kunde köpa livsmedel direkt ifrån producenten. Ett starkt lokalsamhälle behöver gå hand i hand med ett jordbruk som ställer om till en hållbar produktion men där också fler ges möjlighet att delta i ett aktiv jordbruk. Det är bra för självförsörjningen men också för vår tillgång på hållbara livsmedel. Därför vill Vänsterpartiet se ett ökat stöd för klimatanpassning för jordbruket och ökat stöd till ekologisk produktion bland annat. Mer om våra tankar för jordbruket kan du läsa här – omställningen kräver ett starkt och hållbart svenskt jordbruk

Varken dagens problem eller framtidens hot mot landsbygden kommer ifrån omställningsarbetet. Istället är omställningsarbetet en fantastisk möjlighet att se till att hela Sverige ska leva och det gör vi genom att ställa om till ett hållbart skogs- och jordbruk, genom att satsa på samhällsservice i hela landet och stötta våra företagare att ställa om till en hållbar verksamhet. Genom att erbjuda möjligheter till grön energi och möjligheter till fossilfria transporter och satsningar på vår gemensamma infrastruktur. Landsbygden ska leva inte bara de närmsta tio åren utan under många decennier framöver, då krävs omställningen.