Industrin behöver ställa om till att inte bara bli grön utan också cirkulär.

Samhället behöver ställa om till att bli mer cirkulärt, det är en central del av omställningen. När vi talar om industrins omställning idag så fokuserar vi till stor del på vilken typ av energi de ska ha för att kunna fortsätta sina processer. Vi pratar däremot alldeles för lite om vad de ska producera och av vilken råvara de ska producera från.

Ser vi till textilindustrin som exempel så produceras idag omkring 100 miljoner ton textil per år globalt (dvs inte bara textil till kläder, utan även möbler eller inredning i bilar och siffran räknar in både privat och offentlig konsumtion) och den siffran beräknas öka. Omkring 2050 räknar industrin med att man kommer producera omkring 250 miljoner ton textil mer år med en stor klimatpåverkan och en fortsatt stor press på arbetare med låga löner och ofta dåliga arbetsvillkor.

Dagens textilier består i genomsnitt av 62% fossila material, 25% bomull, 11% cellulosa och 6% naturfiber och det är andelen fossilt material inom textilierna som har stått för ökningen. Textilbranschen är därför en av världens mest oljeberoende. Medan fordonsbranschen har en klar väg framåt med elektrifiering som en av de stora lösningarna för sin omställning saknas samma klara vision inom textilbranschen. Att produktionen inte finns i Sverige eller ens i Europa är en av anledningarna till att textilföretagen inte har samma intresse att påverka svensk- eller europeisklag eftersom de själva inte drabbas på samma sätt. Samtidigt har vi en situation där vi nått peak bomull och minskar med det tillgången på fossilt material så står textilbranschen inför en stor utmaning att fortsätta producera billiga kläder.

Frågan är ändå om det är något vi vill att de ska göra. Tillsammans med att skapa omställning för textilbranschen att arbeta mer cirkulärt behöver den också minska sina volymer. Idag står branschen för mellan 4 och 8% av världens växthusgasutsläpp och bidrar med sin idé om fast fashion till ett ohållbart beteendemönster där slut och släng fortsätter vara normen.

Hur det än blir i framtiden så kommer vi fortsätta behöva kläder. Idag konsumerar varje människa i Sverige i genomsnitt 15 kg ny textil om året. Vi behöver arbeta med att minska kvantiteten genom att se till att produkter har en längre livslängd så att det blir relevant att betala priset av två tröjor för en. Men till det behöver vi också arbeta med att hitta andra källor för material att producera med.

Ett plagg vi köper idag används i genomsnitt 8 gånger. Att vi har en marknad för kläder som möjliggör den typen av konsumtion är orimlig. För att få en hållbar textilbransch behöver vi arbeta med att öka återbruket (second hand och att plagg har en sådan kvalitet att det tillåts), öka möjligheten till återvinning (genom teknik, färre material i varje plagg och minskad användning av kemikalier) samtidigt som vi arbetar med fördyrande åtgärder för producenter att skapa ohållbart fast fashion.

Politiken har ett stort ansvar att arbeta med åtgärder som främjar det cirkulära. Vi bör fortsätta och stärka våra satsningar på forskning och innovation i en bransch som fortfarande har en lång väg att gå. Vi behöver möjliggöra för nästan en hel bransch att återkomma och då tänker jag på skräddaribranschen som kan arbeta effektivt med att re-make av kläder och att ge textil ett andra liv. Vi behöver också fortsätta arbeta med att begränsa användandet av kemikalier i textilproduktionen, införa krav på inblandning av återvunnet textil i nyproduktion och ställa krav på livslängd för textilier. Idag når mellan 20- och 30% av de producerade textilierna aldrig en kund, och den överproduktionen behöver stoppas.

Framtidens industriomställning handlar lika mycket om vad som ska produceras av vad som hur och politiken behöver börja hantera dem båda två.

Publicerad av elinsegerlind

Miljö- och havssakkunnig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: