L överger miljökrav på vattenkraften

Det finns mycket att säga om Tidöavtalet, en sak som stack ut när jag läste miljö- och klimat kapitlet (som kanske egentligen borde kallas kärnkrafts kapitlet) var skrivningen om vattenkraften. Det var nämligen inte så ruskigt länge sedan Liberalerna gjorde en helt annan bedömning än vad som nu står i avtalet.

Tidöavtalet säger: Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas tills det är kartlagt vilka konsekvenser omprövningen får för elproduktionen. Ett nytt regelverk för omprövning tas fram som säkerställer att intresset av elförsörjning väger mycket tungt, samtidigt som småskaliga aktörer inte får helt orimliga kostnader för nyprövning. Prövningen ska ta hänsyn till fiskvandringsvägar, men också återskapandet av strömmande vatten i fler tidigare torrlagda strömfåror. Det är också angeläget att ta hänsyn till att vissa äldre vattenkraftverk i
sig utgör kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

Den 23 mars klubbade riksdagen ett beslut om att justera tidsplanen för omprövning av vattenkraften. Riksdagen beslutade då också att alla nödvändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på vattenkraftselen vidtas och att undantag som EU-rätten medger används fullt ut.

Vattendirektivet:
Inom EU finns en gemensam ram för vattenpolitiken, det kallas för vattendirektivet. Det direktivet säger att alla medlemsländer ska utforma en förvaltning av sina vatten för att minska föroreningar av särskilt prioriterade ämnen, främja hållbar vattenanvändning och förbättra vattenkvaliteten för de ekosystem som är beroende av vatten. I Sverige är de vattendirektivet en del av miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen.

Miljöbalken säger att den som bedriver en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten har moderna miljövillkor. Enligt Miljöbalken ska det också finnas en nationell plan för de prövningar av vattenkraften som ska göras. Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om en nationell plan för omprövning av vattenkraft, det som kallas NAP:en. Kraftverken kommer prövas i olika omgångar och NAP:en var tänkt som grunden för att organisera det arbetet. Men med 2000 vattenkraftverk i Sverige är det ett tidsödande arbete som beräknas ta 20 år att genomföra.

Vattenförvaltningen i Sverige sker i cykler om sex år och i slutet av varje period ska vattenmyndigheten i respektive område presentera bland annat ett åtgärdsprogram för att upprätthålla miljövillkoren och ange vem som har ansvaret. Regeringen kan pröva vattenmyndighetens beslut till åtgärdsprogram och det gjorde man också inför den nya perioden som var satt att gå från 2021-2027, därför pausades åtgärdsprogrammet i december 2021.

När riksdagen klubbade beslutet att justera tidsplanen för vattenkraften i mars 2022 var det Centerpartiet som allierade sig med M, KD och SD, helt enkelt eftersom förslaget som då behandlades i Civilutskottet stämde väl överens med det förslag de själva lagt 2021 i Miljö- och jordbruksutskottet.

Liberalerna däremot reserverade sig mot beslutet, både i mars 2022 och i september 2021 framför allt för att de då såg den påverkan som vattenkraften har på miljön och hade en ambition att minska den miljöpåverkan.

Sverige har tidigare fått kritik från EU kommissionen för att vi inte lever upp till vattendirektivets krav på miljöhänsyn. Att pausa omprövningarna av miljötillstånden och sedan sätta ett än större fokus på elproduktionen kan komma att ses som en dålig utveckling av Sverige i EU. Elförsörjningen väger redan idag tungt men miljökraven i vattendirektiven är bindande. Det är också ett tidskrävande arbete att miljöpröva samtliga vattenkraftverk i Sverige.

Att det kostar att miljöanpassa en verksamhet kan inte anses som skäl nog att tillämpa undantag i form av mindre stränga krav. […] Kostnader för åtgärder förs fram som en anledning att inte utföra dem, trots att det finns flera olika typer av stöd. För jordbrukets del beräknas största delen av de föreslagna åtgärderna finansieras genom statligt stöd. För vattenkraftens del finns Vattenkraftens Miljöfond som täcker 85 procent av kostnaderna för åtgärder och 95 procent av produktionsbortfallet […] Vi ser med oro på risken att ett större tryck på myndigheterna att använda sig av undantag kommer att leda till att ambitionsnivån inom vattenmiljöarbetet i Sverige sänks. Sverige behöver fortfarande vidta konkreta åtgärder för att återställa skadade och påverkade miljöer och rädda hotade arter.

Det skrev Liberalerna i en reservation till beslut om att regeringen skulle pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram i september 2021.

Publicerad av elinsegerlind

Miljö- och havssakkunnig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: