Klassificeringen av jordbruket ifrågasätts

I ett betänkande (beslutsunderlag) från riksdagen som till en början inte ser mycket ut för världen göms en rad olika tillkännagivanden (beslut från riksdagen som regeringen behöver genomföra). Under bisatsen ”övergripande miljöfrågor rums inte mindre än sju tillkännagivanden, ovanligt många och dessutom på det stora hela också riktigt dåliga.

Jag tänker inte gå igenom alla 7 utan tänkte här fokusera på en av dem som jag tänker mig skulle kunna komma upp i debatter med t.ex. LRF under valrörelsen.

Klassificering av jordbruket

I ett yrkande från bland annat Moderaterna föreslår man att miljöbalken ska ändras så att jordbruket klassificeras som miljöpåverkande verksamhet istället för som nu miljöfarlig verksamhet. Till detta yrkande finns ingen bakomliggande argumentation eller förklaring annat än att det är tråkigt för de som håller på med jordbruk att bli kallade för miljöfarliga när de egentligen mest bidrar till att sätta mat på människors bord.

Det här är typiskt den populistiska politik som högern driver när det kommer till framför allt jord- och skogsbruk. Det som kan sin Miljöbalk vet att jordbruket inte klassas som någonting alls, utan vad som står där i kapitel 9 är olika verksamheter som kan anses miljöfarliga, som t.ex. när det finns risk för vatten, eller luftföroreningar. Alla typer av verksamheter måste sedan förhålla sig till detta, både sjukhus, gruvor och begravningsbyråer.

Jordbruket påverkar oundvikligen miljön

Vänsterpartiet menar att det är tydligt att jordbruket har påverkan på miljön. Det kan handla om utsläpp till luft av ammoniak eller förbränningsavgaser, utsläpp från transporter, näringsläckage till vatten och mycket mera. Att jordbruket, som i dag kan bestå av stora enheter med t.ex. 500 000 kycklingar som föds upp i omgångar flera gånger om året, miljöprövas är långt ifrån orimligt. Det är också tydligt att omfattningen av verksamheten avgör hur stor påverkan denna har på miljön och då också i hur stor omfattning en verksamhet berörs av miljöprövningslagstiftningen.

Miljöbalken beskriver inte jordbruket som miljöfarlig verksamhet, däremot definieras i 9 kap. vad som avses med miljöfarlig verksamhet och vilka verksamheter som utifrån det är tillståndspliktiga. I miljöprövnings­förordning­en finns sedan bestämmelser om tillståndsplikt och anmälningsplikt för verksamheter och åtgärder som avses i 9 kap. miljöbalken. I miljöprövnings­förordningen finns också definierat tre olika nivåer av tillståndsplikt. Tillståndsplikt A innebär en prövning av mark- och miljö­domstolen och är inte en tillståndsplikt som berör jordbruket. Tillståndsplikt B innebär att ansökan om tillstånd för vissa slag av verksamheter och åtgärder ska prövas av en länsstyrelse. Jordbruket omfattas också av anmälningsplikt (C-verksamheter) som innebär att en verksamhet som omfattas av den plikten inte får bedrivas eller vidtas utan att vara anmäld till tillsynsmyndigheten, men för dessa krävs dock inte tillstånd.

Jordbruket omfattas utav de två senare nivåerna, tillståndsplikt B och anmälningsplikt C. Det är sant att förutom jordbruket omfattas även bl.a. gruvindustrier, metallbearbetning och avveckling av kärnreaktorer av miljöprövnings­förordningen. Men å andra sidan omfattas även hälso- och sjukvård och begravningsverksamheter av miljöprövningsförordningen, utan att det har den effekten att vi går runt i vardagen och betraktar dem som miljöfarliga verksamheter i sin helhet. 

Ett beslut med oklara konsekvenser

För Vänsterpartiet är det tydligt att en benämning av jordbruket som miljöpåverkande verksamhet har oklara följder. I dag finns begreppet miljöpåverkande verksamhet inte alls med i miljöbalken, skulle målet vara att jordbruket inte skulle omfattas av de paragrafer som är 9 kap. miljöbalken skulle det i praktiken innebära att jordbruket helt lyfts ut ur miljöbalken eller undantas tillstånds- och anmälningsplikten.  Ett annat scenario är att det som i dag räknas som miljöfarlig verksamhet inte längre anses miljöfarlig och vi får en stark försvagning av miljöbalken. Beslutet från riksdagen skulle också kunna få till följd en förändring av språket i 9 kap. där miljöfarlig verksamhet genomgående byts ut mot miljöpåverkande verksamhet. I dag bygger miljöbalken på begreppet miljöfarlig verksamhet och en ändring av begreppet skulle innebära stora förändringar av balken med risken att den skulle bli mer inkonsekvent och svårhanterlig. Det är en förändring som skulle innebära att vi går bort från ett vedertaget juridiskt begrepp som används på flera andra platser än 9 kap., bl.a. i processbestämmelserna.

Det bör gå att förstå att bara för att en verksamhet faller under tillståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet så innebär det inte per automatik att verksamheten i sin helhet är oönskad eller farlig. Jordbruket medför många goda nyttor till samhället men det är också uppenbart att dagens jordbruk medför påverkan på miljön, även negativ sådan, och utan reglering får det konsekvenser för miljön.

Strandskyddet finns för att naturen inte bara är människans.

Strandskyddsdebatten i riksdagen den 31 maj 2022 var en underlig upplevelse där det tycktes bli en tävling i att vara mest för att göra försvagningar i strandskyddet. Där applåderade S-MP-C varandra för att det var stolta över den mest långtgående reformen i strandskyddets historia. Där var M-KD-SD som applåderade varandra för att de var överens om att reformen inte var tillräckligt långtgående. Kvar stod V som ensamma talade för ett starkare strandskydd. Sådant är det politiska läget 2022.

Nedan är mitt inlägg i strandskyddsdebatten.

Den svenska Allemansrätten är unik och det starka strandskyddet har varit en viktig del i det. Strandskyddet har i syfte att skydda växter och djur men också i syfte att värna allmänhetens tillgång till stränder.  Det har gjort att stränderna har varit tillgängliga för alla och inte bara för den som har en förmögenhet till att köpa en strandtomt för, något som gjort att Sverige varit ett land med ett mycket aktivt friluftsliv och en stark naturturism.

Trots att vi har haft ett strandskydd i Sverige sedan 1950-talet så har det fortsatt att byggas nära våra stränder. Det är bara att se sig omkring i det svenska kustlandskapet eller kring våra stora sjöar för att se bevisen på det, på en del platser mycket mer än andra och då också med större konsekvenser. Det är beklagligt men ändå inte förvånande givet den politiska utvecklingen i Sverige idag att vi här kommer ta ställning till försvagningar av strandskyddet i en tid då diskussionerna både inom EU och FN går i motsatt riktning.

Det kan på debatten verka som att det är i princip omöjligt att bygga strandnära i Sverige men varje människa som har varit nära en attraktiv kust vet att så inte är fallet. Istället så beviljas flera tusen strandskyddsdispenser årligen och det har blivit fler för varje år. Att det inte skulle gå att bygga strandnära är helt enkelt inte sant, samtidigt används just behovet av att kunna bygga strandnära som ett argument för att värna landsbygden.  

Så kanske är det inte strandskyddet som avgör om personer vill bosätta sig på landsbygden utan i verkligheten mer basala saker som tillgång till exempel skola, mataffär, vårdcentral, kollektivtrafik och arbetstillfällen som avgör vad vi väljer att bosätta oss och där behöver vi satsa för att få en levande landsbygd. Närheten till naturen är också viktig för de som bor på landsbygd likväl för de som bor i städerna men det når vi inte genom att skärma av våra kustlinjer med allehanda staket och skyltar som deklarerar att det här är privat mark.

För Vänsterpartiet är det självklart att man behöver ta hänsyn till lokala förutsättningar. Att få dispens i en landsbygd som inte redan är kraftigt utbyggd borde vara lättare än att få bygga strandnära i t.ex. redan tätbebyggda Bohuslän. Det ser vi idag också sker, strandskyddsdispenser ges mer än de avslås och då även i redan tätbebyggda områden.

Våra strandzoner är mycket speciella miljöer av skiftande karaktär men gemensamt är att de har ett mycket rikt ekosystem och utgör viktiga livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter. Över 1000 rödlistade arter har strandzonen och närliggande vattenmiljöer som sin livsmiljö.

Regeringens förslag om att ersätta dagens system med Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, det vi kallar för LIS, till ett system med Strandnära utvecklingsområden skulle innebära en kraftig försvagning av strandskyddet. De föreslagna kriterierna för ett strandnära utvecklingsområde är så allmänna och otydliga och kommer oundvikligen att minska allmänhetens tillgång till stränder och försvaga tillgången till livsmiljöer för djur- och växtarter som är beroende av sjöar, vattendrag och strandzoner. Med det förslaget försvinner också behovet av att väga in landsbygdsutveckling som ett kriterium för att få dispens, något som i sig talar för att det inte är just landsbygdens utveckling man är särskilt intresserad av.

För Vänsterpartiets del ser vi att det istället hade varit välkommet att fortsätta utveckla LIS så att det fungerar väl i hela landet och bidrar till den landsbygdsutveckling vi vill se, där fokus kan läggas på bostadsbyggande för helårsboenden och verksamheter som positivt bidrar till en bygds utveckling.

Förslaget om att strandskyddet ska begränsas till endast 25 meter från strandlinjen vid små sjöar och mindre vattendrag är ett ytterligare förslag från regeringen. Det är ett dåligt förslag eftersom ett vattendrags betydelse för biologisk mångfald inte har med dess storlek att göra. Istället är det många av de små vattendragen som har en stor betydelse för den biologiska mångfalden och det är många ideella krafter som lägger mycket tid på att återställa dem runt om i landet. De små vattendragen är däremot mer känsliga för påverkan, t.ex. utsläpp från dagvatten eller enskilda avlopp.

Det är anmärkningsvärt att Moderaterna i sitt inlägg menar att strandskyddet i sig bidrar till minskad tillgängliga stränder. Inte då för att Länsstyrelserna skulle åka ut och sätta upp staket runt våra sjöar för att skydda dem utan för att skyddet gör stränderna sly bevuxna och svår tillgängliga. Det vi andra ser som naturens naturliga gång, dvs att stränder består av båda vass, näckrosor, ålgräsängar och även träd som växer ner i vattnet ser moderaterna som ett hinder eftersom de ser att naturen ska vara till för människan annars är har den inget värde. De ser inte att de här miljöerna, vassen, ålgräset eller näckrosorna kan innebära livsviktiga miljöer för så många arter.

Regeringens proposition om ett försvagat strandskydd baseras på ett påtagligt bristfälligt kunskapsunderlag och vilka effekterna blir är inte fullt ut klarlagt. Men regeringen konstaterar också själva i sin proposition att den breda allmänheten, den delen som inte har tillgång till en egen strandfastighet, förväntas påverkas negativt av ökat strandnära byggande framför allt genom minskad tillgång till stränder med möjlighet till utblickar, bad och friluftsliv.

Regeringen konstaterar också att en stor del av förslagen i propositionen kommer innebära negativa effekter för djur- och växtlivet på land och i vatten och Lagrådet pekar i sin remiss på att det kommer bli svårare att nå Miljökvalitetsmålen.

Jorden erbjuder oss ett visst givet miljö- och klimatutrymme. Det som av vissa upplevs som begränsningar när det kommer till exempel till möjlighet att bygga strandnära hus är en begränsning i stunden men i förlängningen är det vad vi behöver göra för att möjliggöra starka och livskraftiga ekosystem. Och det är något vi är helt beroende av för att kunna leva bra liv här i många generationer framöver. Det är ingen mening att ha regelverk för att få en bättre miljö om vi sedan ändå ger alla dispenser för att slippa leva upp till regelverket, vi behöver se att vi är i en situation i mänsklighetens historia då det aldrig har varit viktigare att vi tar vårt ansvar för at lämna efter oss en miljö i bättre skick än vi fann den. Därför är ett fortsatt starkt strandskydd helt avgörande.

Klimatomställningen handlar om att skapa bättre liv för alla

I helgen valde Jens Holm att lämna som klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Det gör han efter 12 framgångsrika år där han varit tongivande både i det interna arbetet med att sätta Vänsterpartiet främst i klimatfrågorna men också nationellt genom att vara tongivande i den politiska debatten. När jag nu tar över uppdraget efter honom så inser jag att det är enorma skor som ska fyllas.

Igår på min första riktiga dag på posten fick jag gästa Vänsterpartiet podd ”Det här snackar vi om idag” – vilket då tydligen var mig. Jag berättade lite om mig själv men också lite om vilka miljö- och klimatfrågor jag vill att Vänsterpartiet ska prioritera.

Vi pratade också om vad omställningen kommer innebära för oss i vardagen och vet ni vad? Jag ser fram emot omställningen för jag är övertygad om att den kommer föra med sig bättre liv för oss alla, inte bara fortsätta putsa på elitens levnadsstandard.

Lyssna gärna!

50 år senare är behovet av en Ekocid lagstiftning större än någonsin

Naturen behöver ett starkare rättsligt skydd. Redan 1971 motionerade Vänsterpartiet i riksdagen om införandet av en internationell konvention för att förbjuda brott mot naturen (ekocid) och sedan dess har vi återkommande lyft frågan. Senast i en motion till riksdagen.

Genom att göra Ekocid till ett brott i enlighet med den s.k. Romstadgan skulle brott mot miljön få liknande status som krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten och kunna lagföras vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC).

I samband med Stockholm+50 lyfter Jens Holm frågan igen till klimatminister Annica Strandhäll. Stockholm +50 är en miljökonferens som sker 50 år efter att världens första miljökonferens i FN:s regi genomfördes just i Stockholm. Då 1972 använde Sveriges statsminister Olof Palme begreppet ekocid (motion 1971:336). Sedan dess har storskalig miljöförstöring bara blivit vanligare och rättssystemet brottas med effektiva sätt att ställa de ansvariga till svars. Därför är det så viktigt att Sverige verkar för att vi får ett effektivt internationellt ramverk till skydd för miljön.

Glädjande nog har ICC börjat ta sig an miljömål. Det är ett viktigt steg framåt och innebär att vissa miljöfall kan tas upp i domstolen inom ramen för brott mot mänskligheten. Det är bra, men ännu bättre vore en renodlad ekocidtillämpning där alla fall med omfattande miljöförstöring, även om de inte är direkt kopplade till människors välfärd, skulle vara åtalbara. Det skulle skicka en viktig signal om att förstörelse av naturen i sig är ett brott.

Annica Strandhäll har inte än svarat om hon, i likhet med Olof Palme, kommer att lyfta fråga om Ekocid på Stockholm+50. Men förhoppningarna är inte stora på ett positivt svar.

Vänsterpartiet kommer fortsätta driva frågan för att få på plats en ekocid lagstiftning.

Biologisk mångfald är livsviktig att bevara

Idag är internationella dagen för biologisk mångfald då vi uppmärksammar den stora variation av djur, växter och organismer runt omkring oss. 🍄🦇🐝🌾🥕🌻🦊

Att behålla en mångfald av arter i jord- och skogsbruket likväl som i våra hav och gemensamma grönytor är viktigt för att vi ska kunna leva rika liv i många generationer framöver. Det är också viktigt för att behålla artrikedomen, rent dricksvatten, levande skogar och näringsrika åkrar.

Idag har jag bäddat ner mig i sjuksängen men även här ifrån kan man läsa om Vänsterpartiets förslag för en rik biologisk mångfald —> följ länken https://www.riksdagen.se/…/biologisk-mangfald_H9023279